Siffror: Så mycket minskade konflikterna med rörelsesatsning

Sedan 2018 har Riksidrottsförbundet ett regeringsuppdrag att få barn att röra på sig mer under skoldagen och få fler att upptäcka föreningsidrotten. Syftet är att förbättra både folkhälsan och skolresultaten.

646 skolor i 190 kommuner har deltagit i satsningen. De har fått hjälp av RF-Sisu-distrikten med utbildning, kvalitetsarbete och kontakt med idrottsföreningar. Satsningen riktar sig i första hand till skolor i socioekonomiskt svaga områden där få elever är aktiva i föreningsidrott.

Flera vuxna på skolgården

Malin Karlsson är lärare i fritidshem på Fröviskolan i Högsby i Småland, som är inne på sitt tredje år med rörelsesatsning i skolan. Hon och en lärarkollega har utbildats till rörelsecoacher, och tillsammans med andra kollegor på fritidshemmet organiserar de rastaktiviteter och har en utlåningsbod.

– Vi är tre eller fyra pedagoger som jobbar på skolgården varje rast i olika konstellationer. En kan närvara vid fotbollsplanen och en annan har en vuxenledd aktivitet. Vi på fritidshemmet kan välja att jobba med rörelsesatsningen som en samverkan med skolan, säger Malin Karlsson.

Hon ser flera tydliga effekter av satsningen.

– Barnen är otroligt aktiva när de är ute, det är mycket rörelseglädje framför allt bland de yngre barnen. Vi har färre konflikter att hantera när lektionerna börjar jämfört med för några år sedan. Det blir ett annat lugn när det är många vuxna ute, och som är nära eleverna. Om det uppstår något så tar man tag i det där och då, säger Malin Karlsson.

Samarbetar med föreningar

Insatserna kan även ske efter skoldagen på fritidshemmet genom att idrottsföreningar kommer på besök. Pandemin har försvårat samarbetet med föreningslivet, men Malin Karlsson hoppas att det ska komma igång.

– När vi hade idrottsdag var basketklubben här och tränade med eleverna. Vi har pratat med Sisu Småland, som har nära kontakt med föreningarna, om att starta ett samarbete med föreningslivet. Om vi kör innebandy i idrotten kan vi få hit innebandyklubben så att eleverna får möta idrotten på olika sätt.

Fröviskolans erfarenheter är inte unika. 252 skolor har svarat på vilka effekter de upplevt av rörelsesatsningen i Riksidrottsförbundets utvärdering. 89 procent av skolorna upplever ökad trivsel bland eleverna och 84 procent ser att konflikterna mellan elever har minskat.

– Vi ser också i utvärderingarna att de upplevda effekterna är väldigt goda redan efter ett halvår på skolor som inte haft rastverksamhet tidigare. Man ser ganska snabbt att det blir färre konflikter när man ser över skolgården och har vuxna, eller elever, som leder aktiviteter, säger Kristin Ekblom, projektledare på Riksidrottsförbundet.

Lätt att hänga med i leken

Framgångsfaktorerna har varit engagerade rektorer och att all personal på skolan är involverad i rörelsesatsningen, exempelvis genom att ha rörelsepauser i undervisningen och utelektioner, enligt Kristin Ekblom. I stödet till skolorna ingår verktyg för kvalitetsarbete och processtöd till rörelseteamet.

– Vi jobbar för att de som är minst aktiva ska bli det och pratar i utbildningen bland annat om att man inte ska många åskådare och långa köer i aktiviteterna. För dem som inte är bekväma med att röra på sig kan det vara jobbigt att andra tittar på. Många tar lång tid på sig att komma in i leken, men om man gör det tryggt för barnen så att de får öka sitt självförtroende i leken kan de komma långt, säger hon.

Det ska helst vara aktiviteter där barnen får samarbeta och där de kan vara med och påverka leken, enligt Kristin Ekblom.

Rörelsesatsningen utökas

Rörelsesatsning i skolan har som mål att 2025 ha nått 50 procent av landets skolor, och att 75 procent av dem ska inlett samverkan med idrottsföreningar.

På Riksidrottsförbundets hemsida, under ”Rörelsesatsning i skolan”, finns en sida med tips till rasten och fritidshemmet inom flera olika idrotter, som kommer att fyllas på efterhand. Kolla in rubriken ”Inspiration till rörelse och idrott”.