Fritidspedagogiks krönikör får politiker att agera
Aktuellt Riksdagsledamöterna Mattias Vepsä (S) och Anders Österberg (S) föreslår i en motion en nationell samordning av organiserad rastverksamhet i skolan. Fritidspedagogiks krönikör Gustav Sundh och hans skolgårdsarbete lyfts fram i förslaget.
De båda riksdagsledamöterna skriver så här i motionen som lämnats till riksdagen:
En rörelse växer fram runt om i Sverige, den handlar om organiserad och planerad rastverksamhet för barn och unga i våra skolor. Men trots goda erfarenheter och många goda ambassadörer sker detta arbete många gånger frivilligt och vid sidan av ordinarie skolverksamhet.
S-politikerna beskriver hur organiserade raster bidrar till mindre stress, färre kränkningar och en bättre hälsa för eleverna. De föreslår en samordning på nationell nivå för att sprida kunskap om, och utveckla, rastverksamheten så att alla elever i Sverige får ta del av den.
Vill öka likvärdigheten
– Det finns bra rastverksamhet på många platser i Sverige, men det vore ännu bättre om vi kunde sprida de goda exemplen så att det blir likvärdigt, säger Mattias Vepsä, riksdagsledamot i Stockholm.
Han fångade upp rastaktivitetsrörelsen genom sin mamma, som är lärare, och sin bror som arbetar som resursperson på en skola, berättar han.
– När jag gjorde mer efterforskningar och pratade med Gustav Sundh, som skrivit böcker om rastverksamhet, insåg jag att vi behöver ta ett grepp om det här, säger Mattias Vepsä.
De båda riksdagsledamöterna besökte nyligen Glömstaskolan i Huddinge för att titta på Gustav Sundhs och hans kollegors skolgårdsarbete. I motionen citeras Sundh:
”Jag vurmar särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Det finns elever som tycker att utevistelsen är hemsk, de går och gömmer sig eller väljer att inte ha ett endaste möte med en kompis. Det finns också elever som ofta hamnar i bråk på grund av missförstånd i leken. Där måste vi kliva in och se till att skapa möten och lärande. Eleverna i de lägre åldrarna är ute en tredjedel av sin skoltid och då kan vi inte bara ha ett rastvaktsschema och lämna eleverna till sig själva, vi måste erbjuda mer. Läroplanen omfattar även tiden eleverna är ute på skolgården.”
– Gustav fångade upp något viktigt: I de lägre årskurser är en stor del av skoldagen rast! Det borde vara självklart att ge förutsättningar för att den tiden ska få ökad kvalitet. Det kan ge väldigt mycket tillbaka, säger Mattias Vepsä.
"Lagstadga rastverksamheten"
Gustav Sundh säger att han är stolt över att få vara med och bidra till motionen.
– Jag älskar att dörren är inslagen, det är ett första steg. Det är smart att ta det här till en nationell nivå eftersom det ofta tar stopp hos huvudmän som inte har intresse för rastverksamhet. Jag skulle vilja gå ännu längre och få rastens förutsättningar lagstadgade. Det finns nästan inget skrivet om rasten i skollagen och styrdokumenten, här behövs fler formuleringar om barnens fria tid.
Han tillägger att rörelsen drivs av många lärare i fritidshem och att han själv valde skolgården som yrkesarena efter att ha blivit inspirerad av Olof Jonssons arbete.
Gustav Sundh gillar särskilt motionens förslag om att satsa på forskning.
– Jag får ofta frågan om det finns forskning på effekterna av organiserad rastverksamhet. Om man vetenskapligt kunde visa hälsoeffekterna, både fysiska och psykiska, så vore det ett stort steg mot att få en lagstadgad rastverksamhet.
Lyfter rasten till politisk debatt
Riksdagen får in många motioner, under senaste motionstiden lämnades 4 150 motioner in, och bara en liten del brukar få bifall. Men även om motionen inte får gehör i riksdagen så är den ett sätt att föra upp frågan till politisk debatt, enligt Mattias Vepsä:
– Vi är med och lyfter att det finns en rörelse som växer sig allt starkare. Vi som politiker är bara droppen som får bägaren att rinna över så att det uppmärksammas att organiserad rastverksamhet kan ge mer trygghet, likvärdighet och studiero.
Motionen om rastverksamhet
Förslagen i motionen Organiserad rastverksamhet i skolan
- Att överväga att utse en nationell rastsamordnare.
- Att överväga en nationell satsning för att sprida goda exempel vid Skolverket.
- Att överväga om resurser kan riktas mot kommunala huvudmän för att jobba med planerad rastverksamhet.
- Att överväga behovet av forskning för att öka kunskapen om planerad rastverksamhet.
LÄS ÄVEN
Sundh: Jag älskar barn som gör tvärtom
Så planerar du raster där att alla kan vara med
Han gjorde skolgården till en plats för alla
Tinos lekotek är skolans mittpunkt
