Fritidshemmet kan öppnas för fler barn
Aktuellt
En ny utredning ska se över möjligheten för fler barn att få rätt till fritidshemmet. Den stora frågan är hur personaltillgången ska säkras.
– Vi behöver inte ytterligare en utredning, vi behöver agerande, säger Line Isaksson, ledamot i Lärarförbundets styrelse.
Närmare en halv miljon låg- och mellanstadieelever tillbringar tid efter skolan på fritidshem.
Men fritidshemmet är inte självklart öppet för alla. Barn med en förälder som är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ett yngre barn har inte automatisk rätt till en plats.
Nu låter regeringen en särskild utredare se över om rätten till fritidshem ska utökas. Utredningsuppdraget har gått till Kerstin Andersson, stadsdelsdirektör i Stockholms stad.
– Fritids är viktigt därför att elever lär sig mycket. Särskilt viktigt kan fritids vara för elever som behöver skolan allra mest, som behöver en trygg och utvecklande verksamhet också efter det att lektionerna är slut, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
Störst behov i utsatta områden
En del av utredningsuppdraget blir att se över om den utökade rätten till fritids i första hand bör omfatta barn i socioekonomiskt svaga områden.
Anna Ekström konstaterar att mer än åtta av tio lågstadieelever (6–9 år) i landet som helhet är inskrivna på fritids, men att andelen är endast 68 procent i utsatta områden.
– Det är väl en liten indikation på att deltagandet är som lägst där behoven är som störst, säger Ekström.
Lärarförbundets Line Isaksson ställer sig frågande till den nya utredningen.
– Vi tycker naturligtvis också att fler barn ska ha möjlighet att ta del av fritidshemmets undervisning, men vi är inte i behov av ännu en utredning som säger samma sak som den förra.
Utredningen om stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg kom 2020. Inget av förslagen i den utredningen gällande fritidshemmet har hittills blivit verklighet.
– Om beslutsfattarna åtgärdar de delar som den utredningen pekade på, exempelvis elevgruppernas storlek, fler lärare i fritidshem och ändamålsenliga lokaler, så skulle vi också kunna ta emot fler barn på fritidshemmen, säger Line Isaksson.
Kan inte följa läroplanen
I dag är det inte möjligt, konstaterar hon.
– Jag pratade igår med en lärare i fritidshem som jobbar i ett socioekonomiskt utsatt område. De har elevgrupper på fritidshemmet med 80 barn. Det finns ingen rimlig möjlighet att som lärare följa elevers utveckling och stötta dem i det sociala samspelet med så stora elevgrupper.
– Jag är så upprörd över att regeringen tror att ytterligare en utredning kan lösa problemen. Vi måste ha en regering som vågar satsa på fritidshemmen, säger Line Isaksson.
Personalbrist
Fritidshemmen har upprepade gånger kritiserats för att ha stora barngrupper, låg personaltäthet och låg andel behörig personal.
Den tidigare utredningen från i fjol pekade på vikten av att låta alla elever ha rätt till fritidshem, men drog slutsatsen att det inte är möjligt i dag – just på grund av bristen på utbildad personal.
– Det är det som är akilleshälen. Fritids kvalitet står och faller med tillgången till utbildad personal, bra lokaler och ordentligt med resurser. Det blir en av de nötter utredaren får knäcka: hur säkra kvaliteten när huvudmännen hittills inte satsat resurser på det sätt man satsat på skolan och hur säkra kvaliteten i ett läge där vi har brist på personal, säger Anna Ekström.
Anna Lena Wallström/TT/Sara Djurberg
LÄS ÄVEN
Fritidsutredning: Begränsa barngrupperna och ge lönelyft
SKR: Nej till riktmärken för barngrupper
