”Regeringens prat om ’skärmtid’ avslöjar okunskap om förskolan”

När politiker pratar om ”skärmar i förskolan” avslöjar de hur sällan de faktiskt besöker förskolor. Argumenten mot digitala verktyg i förskolan har tydliga spår av antingen okunskap eller ovilja att ta ett seriöst grepp om ett område som många förskolor jobbat aktivt med i många år. 

Att ta bort kravet på digitala lärverktyg ur läroplanen riskerar att skapa stora likvärdighetsproblem i svensk förskola. De som redan ligger långt fram kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete, medan de som inte har samma ambitioner kan strunta i det. Det kanske låter bra att varje förskola får bestämma hur de vill göra, men i slutänden är det är barnen som riskerar att drabbas när de inte får samma förutsättningar.

Vi vet vilken kompetens som finns

För oavsett vad man tycker om digitala verktyg så lever vi i en digital tidsålder. AI är på frammarsch och de som går i förskolan idag kommer i framtiden att använda teknik som ännu inte ens sett dagens ljus. Utvecklingen går snabbt och det är sunt att låta försiktighetsprincipen råda, men att stryka de läroplansskrivningar som finns kring digitala lärverktyg är inte rätt väg att gå. Det riskerar leda till att många barn börjar skolan utan digital erfarenhet.

Digitaliseringskritiker målar ofta upp en bild av passiva förskolebarn med Ipads i händerna – men så ser inte verkligheten oftast inte ut. De pratar gärna om mängden skärmtid men mer sällan om vad de digitala verktygen faktiskt används till. Vi om några vet vilken kompetens som finns i förskolesverige när det kommer till att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar barns lärande och utveckling.

Låt oss ta ett väldigt konkret och enkelt exempel. Om fyraåringar ska lära sig mer om djur kan de läsa högt ur en bok tillsammans med sina pedagoger, de kan prata om hur djuren låter, hur de rör sig och titta på bilder. Men genom att också titta på filmer om djuren adderas ytterligare en dimension till lärandet – då kan barnen se hur djuren rör sig och höra hur de låter.

”Skärmtid” i förskolan handlar inte om att låta barnen sitta med Ipads i stället för att leka eller läsa böcker.

Om man dessutom projicerar film på väggar, golv och tak kan barnen leva sig in djurens miljö med hela kroppen – de kan fantisera och leka att de befinner sig på savannen, i skogen eller i havet.

Det finns hur många exempel som helst där digitala verktyg kan stimulera och fördjupa barnens inlärning. Samtidigt behöver kompetensen om hur förskolan bäst använder tekniken öka. Därför vore det bättre att regeringen gav Skolverket i uppdrag att titta på hur skrivningarna om digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att höja lägstanivån – i stället för att göra en u-sväng i motsatt riktning.

Riskerar rejäl uppförsbacke

”Skärmtid” i förskolan handlar inte om att låta barnen sitta med Ipads i stället för att leka eller läsa böcker – digitala verktyg är ett komplement för att stärka lärandet i specifika situationer.

Vår uppmaning till regeringen är att tänka om. Skrivningarna i skollagen om digitala verktyg är inte bara ord på papper som suddas ut – det är en signal till förskolor att de inte behöver gå i takt med utvecklingen. Det riskerar att försvaga förskolans kompensatoriska uppdrag och ge de barn som kommer från digitalt ovana hem en rejäl uppförsbacke.

Sara Lindberg, chef för Pysslingen Förskolor
Ann Bisenius, skolchef Österåkers kommun

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER:

Krav på digitala verktyg i förskolan ska slopas

Förskollärarna om slopat krav på digitala verktyg: ”Okunnigt”

Lindström: Bra att digitala verktyg ska bort ur förskolan

Lotta Edholm (L): ”Små barn behöver inte digital kompetens”