Debatt: Ge leken större utrymme!

Ni som arbetar med barn har världens i särklass viktigaste jobb – nämligen att skapa mening varje dag, oavsett omständigheterna. 

Sök glädjen och ha kul med barnen, upptäck livet med alla sinnen! 

Ju mer man leker desto bättre blir man på att leka och samspela med andra. Det stärker självkänslan och tilliten. Leken är ett njutbart nöje för barn och ska inte förväxlas med lekfull prestationsinriktad inlärning, där en vuxen har en planerad styrning. Leken som barn initierar kan rulla iväg vart som helst efter spontana ingivelser i stunden.

Barn leker det som väckt starka känslor. I lekens rum är det tryggt och det blir som man önskar. Barnet har kontroll över allt till skillnad från i det verkliga livet. Den som inte lärt sig att leka riskerar att bli en ensam vuxen.

Att fantisera är en del av ett barns aktivitet varje dag, det är ett glädjefyllt sätt att kommunicera med omvärlden. Fantasin utvecklas och får näring genom lek, skapande, läsning och kommunikativt samspel som exempelvis språkande, ordlekar, nonsensrim, ramsor, fingerlekar, sång, musik och dans. En del barn behöver extra stimulans för att fantisera. Sagor och berättelser behövs att inspireras av och samtalas omkring.  

Lek förebygger våld och ohälsa

Att inte få leka som barn kan dessutom få allvarliga konsekvenser. Forskaren Stuart Brown kartlade på 1960-talet ett antal grovt kriminella och interner i Texas i samband med en masskjutning. Han fann att dessa interner inte haft någon förekommande lek i tre generationer bakåt i tiden. Senare följde han upp studien med att undersöka 6 000 personers ”lekhistoria” och fann att ju mer en människa leker som barn och ung desto bättre förutsättningar får man för att bygga relationer och må bra senare i livet. Vi vet att mycket våld och ohälsa både bland barn och vuxna förekommer i vår tid. Förebyggande arbete är mycket kostnadseffektivt. Förutom de rent ekonomiska vinsterna besparas lidande och förstörelse för den enskilde och de nära anhöriga. Ju fler barn som fångas upp i tid desto större vinster alla kategorier för samhället. I tidig ålder kan de mest uppbyggliga sociala och pedagogiska insatserna sättas in – detta är en fråga att lyfta fram och handla utifrån så ofta tillfälle ges.

Olyckliga exempel på flera maktfullkomliga, inflytelserika personer i världen finns också, de som förmodligen inte fått leka i sin barndom utan styrts av auktoritära, prestationsinriktade krav.

Lek styrs av barnen

Lek ger också ”måbrakänslor”! Att få tid, plats och skydd att utforska, upptäcka sig själv och omvärlden i samspel med andra barn och vuxna är vägen till att utvecklas optimalt och bli sitt bästa jag.

Leken innefattar alla beteenden, aktiviteter eller processer som barn sätter igång på egen hand, motiverade av egen lust och nyfikenhet. Barn lär sig mer från pedagogisk ”undervisning” när de mår bra och får disponera tid också för spontan lek i egen regi. Då kan det bästa av två världar mötas och berika varandra!

Intressant är, inom parentes, att Nobelpristagare ofta relaterar till att de lekt, musicerat och nyfiket ägnat sig åt utforskande redan som barn. De hade vuxna som bekräftade och visade engagemang för deras intressen.

Om ett barn inte har någon att leka med är det bra att ha en vuxen lekkamrat att träna med och upptäcka lekens fröjder. Låt barnet leda leken efter sina idéer och du vara med som lyhörd gäst i leken. Vuxna har ansvar för att barn lär sig leka. 

Men lek är också barnens egen tid, liksom en återhämtande meditation. 

Lenah Margårds 7 tips för att främja leken i förskola och fritidshem:

1. Samtala och bli överens med arbetskamraterna om hur miljön kan ordnas för leken. Kan man dela in i mindre lekgrupper och avsätta en vuxen att stötta leken? När, var och hur ofta? Låta leken upprepas och utvecklas. Planera för fasta och flexibla lekmiljöer. Fokusera på lösningar när det fungerat vid tidigare tillfällen.

2. Berätta för barnen, efter mognad, och visa i praktiken innebörden av vad lekens koder samförstånd, ömsesidighet och turtagning står för. Håll det levande! Så här gör vi, detta är lek och detta är inte lek. Hur kan vi se att det är lek? Om leken spårar ur och någon är ledsen, då är det inte lek. Kanske var det inte illa menat, då är den vuxne viktig för att medla, ge tröst och bidra till att hitta lösningar. Hur kan vi göra så det blir bra igen för alla?

3. Se och var nyfiken på varje barns unikhet. Uppmärksamma det som bär före det som brister: ”Nu ser jag att du lärt dig att ta på overallen själv.” ”Nu ser jag att du känner igen ditt namn på din hylla”, osv. Låt barnet uppleva att de lyckas – jag är en som duger och kan.

4. Ställ frågor som bara barnet har sitt unika svar på. Det är stärkande för självkänslan. Till exempel: Vad tycker du är roligt?  Vad gillar du för djur? Vad heter din mamma? Det är härligt att få uppleva att vara den som kan de rätta svaren.

5. LÄS, LÄS, LÄS det skapar närhet, ökar ordförråd och ordförståelse som ger bättre förutsättningar att samspela med andra liksom att bli mer skicklig på att leka. Läs samma sagor många gånger.

6. Ge barnen ”språkbad”. Sätt ord på vardagen. Ju bättre språkförmåga, desto lättare att man kan göra sig förstådd och hitta lekkamrater. Konflikter och känsloutbrott uppstår oftare då man inte kan tala om och säga vad man vill. Lek med språket. Rimma, sjung, tralla, dramatisera, dansa, lek med kroppen; lyft fram och bejaka alla dessa uttryck som barnet har naturlig inom sig.

7. Ta på stövlar, hoppa i vattenpölar, klättra på berg, bygg kojor, lek dans-stopp ute och inne, klafsa i leran, bekräfta det härliga, smaka på livet i form av snö och regndroppar. Naturens rum ger både andhämtning och utrymme att rasa runt i.

Lenah Margård har lång arbetslivserfarenhet som förskollärare, lekarbetspedagog, metodiklärare, är filosofie magister i pedagogik med inriktning på estetiska ämnen som barnkultur och fördjupning inom barns empatiska utveckling. Hon är även författaren till boken ”Lek & skapa & Läs av hjärtans lust” (2021), där även elva  medförfattare medverkar. 

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna och inte Förskolans. 

LÄS ÄVEN

”Barn behöver få möjlighet att övervinna sina rädslor”

Leken står i centrum för f-klassen

Lyssna på Förskolan här!