Debatt: ”Digital teknik gör förskolan bättre”

”Barnen får koncentrationssvårigheter”, ”Man lär sig sämre med skärmar”. Ja, listan på vad skärmar sägs kunna göra med ett barn är lång. När jag har följt debatten kring denna fråga är det rätt uppenbart att regeringen inte är särskilt insatt i förskolans verksamhet. Och det börjar bli tröttsamt. Inte bara ska vi försöka hinna undervisa barnen samtidigt som halva personalstyrkan är sjuk, nu måste vi även undervisa ett nationellt organ om hur förskolan fungerar. Många artiklar har skrivits om hur viktigt det är med digital teknik i förskolan.

När skärmdebatten gick som hetast läste jag av ett sammanträffande kursen ”Barns medieanvändande i förskolan” och där har jag fått lära mig två relevanta begrepp:
”App gap” och ”affordance”. Kanske känner ni som jobbar i förskolan till dessa begrepp redan, om inte så kommer här en kort förklaring. ”App gap” handlar om att man behöver titta på vad man använder för mjukvara, alltså apparna, och inte så mycket på hårdvaran, dvs ipaden. ”Affordance” betyder att ett objekt eller en artefakt har ett samspel med den miljö användaren befinner sig i och miljöerna erbjuder olika möjligheter och begränsningar för beteenden. Det här skapar olika möjligheter för olika användare, i relation till den artefakt de använder. 

Youtube kan användas på ett bra sätt

Jag tycker det känns som att regeringen har drabbats av en ”app gap”-sjuka. Har politikerna varit ute på studiebesök i förskolor eller är det bara en allmän uppfattning att förskolans pedagoger sätter barnen framför Youtube som tidsfördriv? Det är något som sker på vissa förskolor, för när det gäller exempelvis Youtube skapas det en begränsning av beteenden om man utgår från begreppet ”affordance”. Men om man vänder på det och tittar på mjukvaran (Youtube) från den andra sidan finns det väldigt bra möjligheter. I våras på min VFU använde vi oss av Youtube för att visa, spela och dansa till musik från andra länder, eftersom många av barnen hade ett annat språk än svenska i hemmet. En Youtube-video är inte mer än ungefär tre minuter och på den tiden har vi inte bara lyckats använda ”app gap” på rätt sätt, vi har även skapat ett ”affordance” med möjligheter att samtala kring språk och kultur, och dessutom lyckats få in flera läroplansmål om att varje barn ska få bekräftelse i sin identitet och känna trygghet i sin kulturella identitet samt en förståelse för värdet av att leva i ett samhälle med mångfald.

Digital teknik skapar större möjligheter

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att skriva om läroplanen så att användningen av digitala verktyg inte ska vara ett krav i förskolan, utan ske selektivt. Jag hoppas innerligt att Skolverkets förslag kommer att ta hänsyn till att digital teknik faktiskt samspelar med verksamheten och undervisningen i förskolan. Det är viktigt att komma ihåg att den digitala tekniken inte sätter käppar i hjulen för analoga aktiviteter, utan skapar större möjligheter att kunna arbeta ur ett bredare perspektiv. Digital teknik är en ny undervisningsform och det är inget man kan komma ifrån. Så nu är det bara att försöka att inte dras med i hetsen mot digital teknik, vilket kommer gå bra om man tänker utifrån ”app gap”, ”affordance” och de didaktiska frågorna. 

Elliot Andersson, student på förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Förskolan.

LÄS OCKSÅ:

De ger barnen digitala äventyr

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Lotta Edholm (L): ”Små barn behöver inte digital kompetens”

”Regeringens prat om ’skärmtid’ avslöjar okunskap om förskolan”

Lindström: Bra att digitala verktyg ska bort ur förskolan