27 forskare i upprop mot skärmfri förskola

Forskarna Susanne Kjällander, Robin Samuelsson, Ingrid Pramling Samuelsson, Cecilia Caiman, Marina Wernholm, Pia Williams, Christian Eidevald och Elza Dunkels uppmanar regeringen att ändra sitt uppdrag till Skolverket gällande digitala verktyg i förskolan.

Vi lärare debatt Regeringens uppdrag till Skolverket – att göra utbildningen i förskolan skärmfri – riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare. Det skriver 27 barn- och förskoleforskare i ett gemensamt upprop.

redadmin

27 mar 2024

Vi som är avsändare av den här debattartikeln, en grupp barn- och förskoleforskare, har föreslagit att skol- och utbildningsminister överväger att omformulera det uppdrag som Skolverket fått rörande ”översyn av området digitalisering i förskolans läroplan”. I det ingår att ”föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen” (Regeringsbeslut II:2, 2023-09-28, U2023/02765), detta med motiveringen: att vetenskaplig empiri och beprövad erfarenhet visar att analoga aktiviteter i analoga miljöer gynnar barns lärande och allsidiga utveckling samt kan bidra till att minska barnens stillasittande.

Strider mot forskningen om barns lärande

Vi instämmer i vikten av att motverka ett ökande stillasittande och skärmanvändande bland barn, men det är, menar vi, inte samma sak som en skärmfri utbildning. Den digitalisering barn möter i förskolans utbildning kan inte jämföras med skärmtid i hemmet.

Tvärtom visar forskning att förskolans digitalisering på förskolor av hög kvalitet i stor uträckning präglas av ett intresse för barns lärande och att de möjligheter som det digitala erbjuder kan stimulera barns talande, läsande och undersökande inom många av de ämnen och områden som berörs i läroplanen.

Bidrar till ökade klyftor

Förskolan har som uppgift att förbereda barn för det samhälle de lever i och vi menar att det uppdrag som Skolverket har fått av regeringen är formulerat i strid med, inte bara den uppgiften, utan också med en stor del av den utbildningsvetenskapliga forskning som finns inom området digitalisering och förskola. Vare sig vi gillar det eller ej så är vår omvärld digitaliserad och digitaliseringen kommer att fortsätta att vara en självklar del av såväl barns som vuxnas liv i framtiden.

Att undanhålla barn möjligheten att utveckla digital kompetens i förskolan, med vägledning av utbildade förskollärare och barnskötare, riskerar att bidra till ökade klyftor i samhället. Det handlar exempelvis om att vissa barn riskerar att inte få stöd i att hantera de risker de kan komma att utsättas för på nätet. Det finns forskning som visar att barn som är vana vid digitala verktyg och stöttas i att utveckla digital kompetens är de som bäst klarar att möta de risker som finns på nätet.

Barns livsvärld är både analog och digital

Det finns flera vetenskapliga studier som visar hur digitala verktyg kan möjliggöra för barn med annat modersmål än svenska att uttrycka sig och kommunicera och på så vis delta i aktiviteter ihop med andra barn. Vidare visar studier hur digitala verktyg kan ge barn möjlighet att själva dokumentera och få insikt i sina egna lärprocesser och därmed uttrycka sina perspektiv på de aktiviteter och erfarenheter de gör i förskolan.

Forskning i och om förskolan visar också tydligt att barns livsvärld inte är digital eller analog utan oftast hybrid, varför en uppdelning av dessa två på det sätt som uppdraget är formulerat strider mot en utbildning som ska ta utgångspunkt i just barns livsvärld.

En fråga om barns rättigheter

Regeringens uppdrag till Skolverket vilar inte på den breda vetenskapliga grund som finns i dag – utan endast på några aspekter av den forskning som finns. Uppdraget visar brist på kunskap om förskolans uppdrag och brist på förståelse för vikten av att barn utvecklar digital kompetens, vilken är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Vi anser att det är oerhört viktigt att barn får chans att utveckla sin digitala kompetens i förskolan med utbildade och kunniga vuxna och med stöd i förskolans läroplan. I grund och botten handlar det här alltså om en rättighetsfråga som har stöd i Barnkonventionen (som är lag i Sverige). Vi menar att regeringens uppdrag till Skolverket riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser, särskilt för barn som är i störst behov av att möta en digitaliserad värld med stöd av utbildade förskollärare och barnskötare.

Ingrid Pramling Samuelsson professor Göteborgs universitet

Lena O Magnusson, lektor Högskolan i Gävle

Susanne Kjällander, docent Stockholms universitet

Anna Palmer, docent Stockholms universitet

Christian Eidevald, gästprofessor Södertörns högskola

Pia Williams, professor Göteborgs universitet

Hanna Palmér, professor Linnéuniversitetet

Elza Dunkels, docent Umeå

Ebba Hilldén, lektor Karlstads universitet

Anna-Lena Godhe, professor Jönköpings universitet

Petra Petersen, lektor Stockholms universitet

Susanne Walan, docent Karlstads universitet