Forskaren: Ge barnen möjlighet till olika språk
Ylva Novosel har i sin avhandling följt arbetet på en ”supermångfaldig” förskola för att förstå hur barn transspråkar och hur transspråkandet är villkorat.
Svenska som andraspråk
Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda.
Den slutsatsen drar Ylva Novosel i sin avhandling om flerspråkiga barns möjligheter att transspråka, det vill säga att använda många olika uttryckssätt.
1. Transspråkande — använda många olika uttryckssätt
Ylva Novosels erfarenhet efter flera år som förskollärare och lärarutbildare är att de barn som kommer nya till förskolan ibland anses sakna språk, trots att de redan använder minst ett verbalt språk hemma. Den inställningen mötte hon även under arbetet med sin avhandling om flerspråkiga barns möjligheter att transspråka i förskolan. Under en termin följde hon sju barn i olika åldrar på den mångkulturella förskolan Regnbågen.
2. Det verbala språket oftast i fokus
En av Ylva Novosels viktigaste slutsatser är att det språk barnen talar i förskolan framför allt är svenska, trots att de flesta barnen har ett annat modersmål. Barnen använder också sitt kroppsspråk och andra uttryckssätt, till exempel dans eller bildspråk.
Avhandlingen visar även att barnens transspråkande ofta villkoras av den situation de befinner sig i. Ett exempel är att svenska ofta används när pedagogerna vill lära ut något. Äldre barn förväntas använda verbalt språk mer än de yngre.
3. Risk att transspråkande hindras
Pedagoger i förskolan kan vara osäkra och rädda att göra fel när de låter barnen använda olika språk. För att alla barn ska bli uppmärksammade, kunna uttrycka sig och känna sig inkluderade måste förskolepersonalen vara lyhörd för det barnen uttrycker, framhåller Ylva Novosel. Det handlar om olika verbala språk, men också om kroppsspråk, ljud och estetiska uttryckssätt. Barnen behöver få goda möjligheter att uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda.
4. Transspråkande styrs ofta av situationen
Ylva Novosel betecknar den svenska förskolan som ”supermångfaldig”, ett begrepp som forskningen använder för att beskriva de stora skillnader som kan finnas mellan människor, till exempel vad gäller etnicitet, religiös övertygelse och politisk tillhörighet.
– För att ett transspråkande förhållningssätt ska bidra till en flerkulturell identitet och värdegemenskap behöver förskollärarna vänja sig vid att se allt som barnen uttrycker som kommunikation, säger Ylva Novosel.
Om forskaren
Ylva Novosel lade sommaren 2024 fram sin avhandling ”Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola” vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
I studien har hon följt arbetet på en ”supermångfaldig” förskola för att förstå hur barn transspråkar och hur transspråkandet är villkorat. Hon har samlat in data genom videoetnografiska observationer och fältanteckningar.
Ylva Novosel arbetar som förskollärare och har även varit lärarutbildare.
LÄS OCKSÅ:
Barn med annat modersmål hamnar utanför leken
Så undervisar du i svenska som andraspråk i förskolan
Förskolans metod får alla barn att hänga med i läsningen
Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd
