Ohälsosamt hälsotänk
Supporten Dieter och träningstips i all ära. Men ett överdrivet hälsotänk kan stjälpa mer än hjälpa och i värsta fall få oss att må sämre. Då är det klokt att skippa trenderna och satsa på hållbar hälsa ur ett bredare perspektiv.
Hälsa handlar om att må bra i vardagen – så att stressa upp sig över hälsan och få dåligt samvete är direkt ohälsosamt.
Illustration: Getty
Ät nyttigt, andas rätt, stressa inte, yoga, jogga och sov effektivt. Minst åtta timmar! Men inte mer!
Tillvaron kryllar av budskap om träning, om kost, om hur vi på bästa sätt ska ta hand om oss själva. Det är lätt att känna sig både pressad och lockad av ”platt mage på två timmar” eller ”superbäret som gör dig superfrisk”. Inte minst när kollegan berättar att nästa år blir det både Vätternrundan och Vasaloppet. Ja, då ligger det egna nyårslöftet om en totalt förändrad livsstil inte långt bort.
Förskollärare ska inte lyssna på samma träningstips som de med skrivbordsjobb.
I grund och botten är det såklart positivt att lägga viss tid och tankekraft på sin hälsa. Inget snack om det. Men om det blir för mycket av det goda kan det få motsatt effekt, till och med leda till ohälsa. Stress. Skador. Sjukdomar.
Givetvis är det bra att tänka på sin hälsa. Men vi pratar sällan om vad det egentligen innebär.
– Till och med WHO:s definition av hälsa som ett ”fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande” är ett ideal som ingen kan uppnå, säger Ida Hallgren, psykolog och doktorand i filosofisk praktik, som i sitt arbete intresserat sig mycket för riskerna med ett överdrivet hälsotänk. Hon är kritisk till den samtida bilden av hälsa som något som måste presteras fram, och hon värjer sig mot att begreppet hälsa ofta föregås av ord som ”bättre” eller ”förbättra”. Som om det vore ett konstant utvecklingsområde där vi aldrig får vara nöjda.
– Det finns ett uppåt-framåt-ideal, ett tänk kring vad som är rätt och fel, och mängder av stressande regler för hur vi ska göra för att lyckas. Och när vi inte klarar att följa alla råd och tips är det lätt att känna skuld och skam, säger Ida Hallgren.
Hälsa har därmed även blivit en statusmarkör. Om man förr kunde konstatera att privilegierade positioner i samhället var gynnsamma för hälsan, är det i dag lika påtagligt att god hälsa – och allt vi förknippar med det, som intensiv träning och dyr utrustning – ger hög status.
Det räcker alltså inte att motionera regelbundet. Det är lika viktigt att visa upp det inför omgivningen. Något som träningsexperten Lovisa Sandström tar upp i sin bok Bli hälsoklok – Lofsans bok om hållbar livsstil. Hon är utbildad idrottslärare och personlig tränare och har länge figurerat med träningstips i olika medier, bland annat TV4:s Nyhetsmorgon.
Den här gången är det en hälsofilosofisk bok hon skrivit. Bland annat för att få folk medvetna om att det inte är samma sak att träna för god hälsa som att träna för att nå resultat i form av bättre tider eller tyngre vikter.
– Att träna för att orka mer i vardagen eller slippa belastningsskador är något helt annat än att träna för att kunna springa fem kilometer på 20 minuter. Tyvärr finns attityden att det bara är det sistnämnda som räknas som ”riktig” träning, säger Lovisa Sandström.
Det är inte säkert att du är mer hälsosam ens för att du springer maraton, eller gymmar fem kvällar i veckan – inte om du aldrig rör på dig mellan passen och tar bilen dit.
Lovisa Sandström vill se hälsa ur ett bredare perspektiv och menar att det du sätter in på ditt totala rörelsekonto är viktigare än antalet träningstimmar.
– Där ligger alla som är fysiskt aktiva på jobbet bra till, säger Lovisa Sandström.
– När jag är ute och pratar om träning och hälsa har jag förskollärare som exempel på en yrkesgrupp som definitivt inte ska lyssna på samma träningstips som de som i sina jobb sitter stilla åtta timmar om dagen. Har du rört på dig hela arbetsdagen måste du inte ut och jogga efteråt också. Försök i stället få in lite styrketräning på helgen. Det kan hjälpa kroppen att orka jobba med barn i 40 år.
För den som vill lägga om sin kost kan förskolläraryrket däremot upplevas som en begränsning. De pedagogiska måltiderna gör det svårt att välja vad och när man ska äta. Men Lovisa Sandström är ingen förespråkare av stränga dieter:
– Fokusera på de måltider du kan styra, de som ligger utanför arbetsdagen – och på att må bra, säger hon.
Över huvud taget anser hon att eventuella livsstilsförändringar görs bäst i små steg. Det som sätter käppar i hjulet är just sådant som att vi lägger ribban för högt och inte orkar hålla motivationen vid liv. Eller går ut för hårt med träningen och drar på oss skador.
Många tänker att mesta möjliga är bästa möjliga. Men det är ofta bättre att justera lite här och lite där .
