Naturens betydelse

Minskad stress, bättre blodtryck och ökad koncent­ration. Det är bara några av de mätbart positiva effekter som vistelser i naturen kan ha på oss människor. Forskare i Japan har till och med kommit fram till att barrskog stärker vårt immunförsvar. De har upptäckt att vissa träd avger doftämnen som boostar en sorts celler i våra kroppar till att bekämpa allt från virus till tumörer.

I tider när många funderar över livet, döden och existensen fungerar naturen som en hjälp.

Naturen gör helt enkelt gott för kropp och själ. Om det råder inga tvivel, inte heller är det något nytt. Däremot är det tydligt hur intresset för naturens hälsofrämjande fördelar bara fortsätter att växa. Runt om i landet pågår forskningsprojekt som försöker ta reda på varför vi mår så bra av att vara ute i skog och mark. En vårdcentral i Täby har testat naturvistelse på recept och flera verksamheter inom omsorg och hälsa erbjuder den kanske hetaste trenden av alla – det japanska skogsbadet.

En av dem som tidigt insåg värdet av både skogsbad och andra naturupplevelser är författaren och naturhälsokonsulten Åsa Ottosson, som tillsammans med Mats Ottosson skrivit den nyutkomna boken ”Närmare naturen”. Hon tror att naturen har extra stor betydelse i svåra tider, som nu under coronakrisen. Inte enbart för att skog, mark och öppna vidder är utmärkta platser att vistas på när vi försöker minska smittspridning, utan också för att naturen hjälper oss att hitta lugn och inre styrka.

− Naturen kan ge tröst och vila, säger hon. I tider när många funderar över livet, döden och existensen fungerar naturen som en hjälp. Den ger oss ett sammanhang, en mening.

Vi svenskar är kända som ett naturälskande folk och naturen får ibland nästan andliga dimensioner. Åsa Ottosson menar att den kan fungera som ett ”existentiellt fotfäste”.

− Samhället består av krav och prestationer. Vi går runt och håller masken. I naturen får vi vara precis som vi är. Vi får återhämtning. Jag tror att det är det kravlösa som gör naturen så lockande när vi befinner oss i kriser av olika slag.

Ändå har avståndet till naturen blivit allt större. Många av oss lever i miljöer med påtagligt mer asfalt och flervåningshus än gröna gräsmattor och höga träd. Vi är konstant uppkopplade mot skärmar eller annan teknik som får vår fulla uppmärksamhet. Fågelsång, havets vågskvalp och doften av grön mossa har blivit något som hör semestern till.

Visserligen finns det forskning som visar att det räcker med tre dygn av uteliv för att uppnå hälsofrämjande effekter som sitter i upp mot en månad. Men Åsa Ottosson vill ändå slå ett slag för naturupplevelser som återkommer med viss regelbundenhet. Som finns i vardagen.

− Jag brukar rekommendera att man skaffar sig en ”egen” plats. Ett ställe nära där man bor, som är lätt att återvända till. Det behöver inte vara en storslagen eller otroligt vacker plats, det kan räcka med ett träd man tycker om. Gå dit regelbundet. Betrakta årstidernas växlingar. När det är en trygg plats sjunker stressen, lugnet återvänder. Det är som att trycka på en ”faran över”-knapp.

Under årens lopp har hon mött många som vittnat om naturens välgörande krafter.

− Jag har träffat hundratals männi­skor som beskriver hur de varvar ner, börjar tänka klarare och blir mer kreativa. Det är som att den mentala vindrutan tvättas ren, som en amerikansk forskare har formulerat det, säger Åsa Ottosson.

Det som konkret händer i kroppen är att pulsen går ner och blodtrycket stabiliseras. Nivåerna av stresshormonet kortisol normaliseras. Det är forskarna i princip överens om. Dessutom vet man säkert att dags- och solljus är bra för hälsan. Det bidrar med D-vitamin och får oss att sova bättre, vilket i sin tur stärker immunförsvaret.

En annan fördel är att utevistelser tenderar att bjuda in till fysisk aktivitet. Åsa Ottosson anser dock att stillheten i naturen är minst lika viktig som rörelsen. Naturen gör det lättare att vara här och nu. Våra sinnen aktiveras automatiskt när vi känner doften efter regn på gräsmattan, lukten av salta hav, naturens alla små ljud.

− Det blir som ett mindfulnesspass där naturen ökar på effekten. Vi lockas ut ur våra grubblerier. Jag behöver inte ens meditera medvetet, naturen mediterar liksom mig.

I Japan talar man både om skogsbad och om skogsterapi. Det handlar inte om bad i ordets vanliga bemärkelse, utan om att medvetet ta in skogen med öppna sinnen. Idén föddes på 1980-talet och i dag finns ett stort antal statligt certifierade skogsbadskogar runt om i det japanska landskapet. Samtidigt sprids terapiformen över hela världen och även i Sverige har vi ett antal skogsbadguider.

Är det då skog som gäller för att må bra av naturen? Åsa Ottosson tror inte det. Själv finner hon gärna lugnet i en närbelägen skog, men hon räknar inte med att alla andra också gör det.

− Vi är olika. Någon av oss mår som bäst vid havet, en annan i skogen och en tredje vill hellre vara i en park.