Misstankar om missbruk

”Beroende? Jag? Nä, det är ju bara lite nätbingo” eller ”Vad menar du? Du tar väl också en öl ibland”. Att börja prata om att en kollega eller annan person i din närhet har någon form av missbruksproblematik kan vara oerhört svårt. Även om signalerna finns där kan det vara knivigt att veta var gränsen går. Inte minst när mycket av det som kan missbrukas förekommer i de flesta människors liv, både till vardag och till fest.

Många av oss tycker dessutom att det känns olustigt och kanske lite genant att ta upp ämnet med den person det rör. Särskilt om det är en kollega och man vill hålla arbetsrelationen på ett professionellt plan. Vi är rädda för att överdriva och tränga oss på. Lägga oss i. Ändå är det just det vi ska göra. Det anser Ingela Eriksson, konsult och informationsansvarig på företaget Alna, som är experter på så kallat skadligt bruk i arbetslivet.

− Att vara tyst och låta det pågå hjälper inte någon. Fråga i stället hur den andre mår. Utgå från din egen känsla och framför din oro, men undvik anklagelser och etiketter.

Utgå från din egen känsla och oro, men undvik anklagelser och etiketter.

Vad är det då för signaler som får oss att börja ana oråd? Det kan handla om en medarbetare som slarvar med arbetsuppgifter och inte får lika mycket gjort som förut. Kanske är det någon i gänget som alltid är påtagligt mer berusad än andra på sociala tillställningar där det finns alkohol. Som kommer för sent till jobbet och luktar gammal fylla. Eller svänger i humöret mer än vanligt. Är lättirriterad, undvikande och hemma från jobbet då och då.

Naturligtvis kan de här beteendeförändringarna ha helt andra orsaker och förklaringar än missbruk. Oavsett tycker Ingela Eriksson att man ska lita på sin magkänsla. Ta oron på allvar och inte vänta för länge med att göra något åt den. Att agera på tidiga signaler har många fördelar och kan bespara den drabbade många års lidande.

− Många vill avvakta och vänta med att säga något i hopp om att först få tydliga bevis för sina misstankar. Men då får man oftast vänta länge, 5–10 år är inte ovanligt. Det är lång tid och dessutom är det lättare att få bukt med problemen om hjälpen kommer i tid, säger hon.

Ha dock inga förhoppningar om att det där första ”orossamtalet” kommer att göra underverk. Troligen kommer inget erkännande och risken finns att ens misstankar enbart kastas tillbaka på en själv. Men har man väl börjat ventilera sin oro är det lättare att gå vidare genom att fråga igen eller ta upp det med chefen. Chefen är enligt lag skyldig att agera – i alla fall när det handlar om alkohol, droger och spelande – och om det känns helt omöjligt att först prata med den kollega misstankarna rör går det förstås att vända sig direkt till chefen.

Ingela Eriksson berättar att företaget Alna har valt att använda begreppet skadligt bruk i stället för missbruk. Hon tycker att termen skadligt bruk är bättre utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och lyfter de negativa konsekvenser för både privat- och arbetsliv som det ofta handlar om. Ett skadligt bruk kan påverka ekonomi, jobb, relationer och hälsa, även om det inte handlar om ett regelrätt beroende.

På en arbetsplats kan det yttra sig på olika sätt.

− Till exempel ett överdrivet spelande kan få ödesdigra konsekvenser för den som hanterar pengar på jobbet, och högkonsumtion av alkohol kan få direkta följder, både socialt och säkerhetsmässigt, säger Ingela Eriksson.

Något som nästan alltid försämras är koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga.

− Inte minst förskolläraryrket kräver ju att man är närvarande med barnen, har uppmärksamhet och fokus på det som händer i rummet. Det räcker med att en person har ett behov av att konstant titta i sin mobil för att den närvaron inte ska finnas, säger Ingela Eriksson.

När någon inte riktigt ”är där” påverkar det hela arbetsgruppen. Som kollega är det dessutom lätt att hamna i det som brukar kallas medberoende. Det kan visa sig som att man börjar göra saker som man märker att jobbarkompisen missat, att man slätar över märkliga beteenden eller skyndar före för att möta upp föräldrar i kapprummet av rädsla för att någon ska känna att kollegan luktar sprit.

− Det är ganska vanligt att kollegor blir medberoende. Det kan bero på att man är rädd att någon man tycker om ska råka illa ut eller få sparken. Man tror att man skyddar personen i fråga, men egentligen gör man bara saken värre, säger Ingela Eriksson.

Som kollega – finns det något att göra i förebyggande syfte?

– Tänka på vilken kultur vi vill ha, säger Ingela Eriksson.

– Måste vi till exempel ha alkohol på personalfesten och ha after work på krogen? Faktum är att flera undersökningar visar att många blir lättade när alkoholen försvinner från umgänget.