Lär dig säga nej till chefen

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Att bromsa när chefen eller kollegorna ligger på och vill ha din hjälp kan kännas väldigt jobbigt. Ändå är det viktigt att kunna göra det. Och oftast enklare än du kanske tror, när du väl kommer till skott.

Går du på ja-automatik och ställer upp i vått och torrt, även om du egentligen inte har tid? Beteendevetaren Nina Jansdotter tipsar om hur du lär dig att sätta gränser.


Brukar du också förprogrammerat svara ”javisst, det fixar jag” till chefen, för att några sekunder senare önska att du sagt nej? Du har ju faktiskt varken tid eller ork. Då är du långt ifrån ensam och det går faktiskt att träna sig på att avböja.

Det har gått femton år sedan beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter skrev boken Säg nej och må bra. Men hon tycker inte att vi människor blivit bättre på att svara nekande under det senaste decenniet. Det är naturligt för oss att vilja hjälpa till när någon ber om det.

– Vi är sociala varelser som vill och behöver tillhöra en flock, därför vill vi ställa upp när chefen frågar eller arbetslaget behöver oss.

Speciellt gäller det för förskollärare, eller andra med jobb som har med människor att göra.

Av rutin säger vi till slut ja till allt som kastas över oss.

– Väljer man den typen av yrke tyder det på att man bryr sig mycket om andra personer, då är självklart att man inte vill göra någon annan arg, ledsen eller besviken. Man drar gärna sitt strå till stacken om det innebär att bördan minskar för någon annan, säger hon.

I en del fall kan det här beteendet leda till vad Nina Jansdotter kallar för en ja-automatik. Av rutin säger vi till slut ja till allt som kastas över oss. Problemet med det är att vår energi inte är outtömlig. När den väl är borta går det inte längre att ställa upp för någon över huvud taget.

– Om vi inte själva har förmågan att säga nej blir det till slut kroppen som får göra det åt oss. Det kan gå så långt som till en utmattningsdepression. Det är förstås trevligt att vilja samspela, men om det går ut på att du hela tiden brukar våld på dig själv och din egen energi blir det väldigt negativt. Till slut blir man så uttröttad att man inte orkar någonting.

Det handlar inte om att bli en nej-sägare, vilket många ser som något dåligt, förklarar hon.

–Men ibland måste du få det utrymmet, även om du är en person som är empatisk och ställer upp på det mesta, säger hon.

I filmen Yes Man går en deppig Jim Carrey åt det motsatta hållet. Från ett konstant nej-sägande till att i stället religiöst börja svara ja på alla frågor.

Så svart eller vitt behöver det inte vara mellan de två olika svaren tycker Nina Jansdotter.

Dessutom finns det ju arbetsuppgifter som du inte kan vägra att göra. Har ett barn rymt är det förstås inte läge att sätta sig på tvären. Konsten är att lära sig att säga nej ibland, vid rätt tillfällen.

Även om det i praktiken inte är någon stor sak att börja säga nej ibland, kan det ta emot och kännas svårt. Försök ändå, är rådet från Nina Jansdotter.

– Oftast är det inte alls så komplicerat som man kan inbilla sig. En oväntad vinst som många upptäcker när de väl börjar är att man ofta får mer respekt.

Det underlättar också om du lär dig att sätta gränser på rätt sätt.

– Det innebär till exempel att du inte kommer med ett stort försvarstal med tusen anledningar och förklaringar till. Rätt sätt kan också vara att du i stället för att direkt säga ja eller nej ber om lite tid att fundera. Det kan räcka med bara fem minuter. Då kan du själv gå igenom plus och minus i huvudet och landa i ett klokt och medvetet beslut.

Ett annat knep är att hitta egna nej-förebilder. Det kan vara en känd person eller någon i din omgivning som är bra på att svara nej.

– Hur gör de för att inte bli uteslutna ur sociala sammanhang och aldrig få vara med någonstans? Det är ofta det människor är rädda för, att folk ska tycka illa om dem. Några av mina kollegor är bra förebilder, de är raka och tydliga i sin kommunikation men samtidigt vänliga.

Just nu jobbar Nina Jansdotter med en uppföljare till boken. Sociala medier och smarta telefoner gör att hon ser frågan som mer aktuell än någonsin.

– Det ställer allt på sin spets när det gäller kommunikation och tillgänglighet. Jag tror att många jämför sig med andra och känner sig stressade eller sämre. Alla andra verkar prestera mycket på jobbet, ha coola liv och ändå orka vara ute och dricka bubbel medan jag bara ligger hemma på soffan. Det gör det ännu svårare för oss.