Utslagningen av barn påbörjas redan i förskolan
Nya siffror visar samband mellan förskolans sammansättning av barn och hur de senare klarar sig i nationella proven i årskurs 3 och 6 i grundskolan.
Skolpolitik
Segregationen är större i förskolan än i grundskolan och värst drabbas barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden, visar en ny rapport från Skolverket.
– Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten, säger undervisningsrådet Zara Bergsten.
För första gången finns nu individdata som gör det möjligt att följa förskolebarn från förskolan till grundskolan.
– Vi ser att segregationen är hög i förskolan, säger Zara Bergsten, undervisningsråd på Skolverket.
I en ny rapport om segregation och likvärdighet i förskolan visar myndigheten att det i genomsnitt är en mindre andel förskollärare på förskolor med störst behov. Den socioekonomiska segregationen är högre i storstadsområdena, där barn med olika bakgrund tenderar att gå på olika förskolor.
Däremot är antalet barn per personal något lägre på dessa förskolor, vilket betyder att det sker en viss kompensatorisk fördelning.
Bostadssegregationen slår hårt
Zara Bergsten, Skolverket.
Skolverket har i tidigare studier visat att närheten till förskolan är väldigt viktig för vårdnadshavarna och enligt skollagen är kommunen skyldig att erbjuda plats så nära hemmet som möjligt.
– I Sverige har vi en hög boendesegregation och den spiller naturligtvis över på förskolan, säger Zara Bergsten, som är en av de ansvariga för den nya rapporten.
Enligt skollagen ska kommunerna fördela resurser utifrån barnens förutsättningar och behov.
– Vår rapport visar att fördelningen av personalresurserna på förskolorna inte är fullt ut kompensatorisk. De mer resursstarka förskolorna har en något högre andel förskollärare.
Det finns också ett samband mellan förskolans sammansättning av barn och hur de senare klarar sig i nationella proven i årskurs 3 och 6 på grundskolan. De barn som gått på en förskola med en mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning lyckas sämre i proven.
Hemförhållandena spelar stor roll
För barn som har den mest gynnsamma socioekonomiska bakgrunden är sambandet mellan deras provresultat och förskolans socioekonomiska sammansättning inte lika starkt.
Nyligen visade studier från EU-kommissionen och OECD att Sverige trots utmaningar med bland annat likvärdigheten ändå har en förskola med hög kvalitet i jämförelse med många andra länder.
Samtidigt finns orosmoln, konstaterar Zara Bergsten.
– Den nya lärarprognosen pekar på att det finns en brist på förskollärare och att det kommer att finnas en brist även framåt. Här är en utmaning för kommunerna och övriga skolhuvudmän att få till en bra resursförsörjning, säger hon.
Så gjordes rapporten
- I rapporten undersöks bland annat hur segregationen i förskolan har utvecklats under åren 2014–2022 samt hur personalresurser fördelas mellan förskolor med olika sammansättning av barn.
- Skolverket har följt två årskullar, de barn som gick sitt sista år i förskolan med början hösten 2014 respektive 2017, från förskolan till grundskolan. Där analyseras bland annat deras resultat på de nationella proven i årskurs 3 och 6. Eftersom registerdata inte kan ge en fullständig och helt säkerställd bild av förhållandena ska resultaten läsas med viss försiktighet.
- Här kan du läsa hela rapporten.
Källa: Skolverket.
LÄS OCKSÅ:
Julia gör vass satir av förskolans problem
Sveriges Lärare: Förskollärare får ny titel
Förskollärarna hinner inte planera – behövs i barngruppen
Han ska föreslå en lägstanivå för förskollärare
Lyssna på Förskolan här:
