Stenkula: Hur mycket valfrihet tål förskolan?

Ingen politiker skulle våga påstå annat än att förskolan är samhällsviktig. Ändå räcker resurserna inte till. Kraven på oss ökar, vår arbetsbelastning blir ohållbar och ingen vettig människa har längre lust att bli förskollärare.

Kan det vara så att vi som jobbar i förskolan ser vilken stor betydelse den har för barnens utveckling, medan majoriteten av de som röstat fram våra politiker ser på förskolan mer som en serviceinrättning? Passa barn kan väl vem som helst göra!

Det skulle i så fall förklara varför de resurser vi blir tilldelade aldrig täcker de ständigt ökande kraven.

Man kan fundera över hur högt förskolekoncernernas ägare värderar läroplanens betydelse. Inte minst i relation till vad föräldrar efterfrågar när de bestämmer sig för förskola till sina barn.

Nästan en fjärdedel av alla svenska barn går på förskolor som drivs av fristående huvudmän. Och ni som arbetar på fristående förskolor ser naturligtvis med samma glädje och frustration på ert jobb som vi gör på de kommunala förskolorna. Det är inte det.

Barn, föräldrar och förskolans huvudmän befinner sig på en marknad. Man kan fundera över hur högt förskolekoncernernas ägare värderar läroplanens betydelse. Inte minst i relation till vad föräldrar efterfrågar när de bestämmer sig för förskola till sina barn.

Och vart tar Skolverkets tanke med den likvärdiga förskolan vägen när fördelningen av de fristående förskolorna är så ojämn? För vem är valfriheten till för då? För dem i Täby där 92 procent av förskolorna är fristående? Eller för dem i Kalmar där 91 procent av förskolorna är kommunala?

Är det barnpassning friskolekoncernerna tjänar pengar på, för att det är barnpassning föräldrar vill ha, är det naturligtvis det som kommer växa. Åtminstone om man bor i Täby.

Jag vet inte hur det är i Täby, men flera friskolekoncerner i Sverige erbjuder barnpassning. De hyr ut barnvakter till föräldrar som inte vill att deras barn ska vara på förskolan hela dagen.

Friskolor talar om ”lyhördhet för sina kunders behov” och har ”lyssnat noga på behovet hos barnfamiljer”. Vilken kommunal förskola beskriver sin verksamhet så? Den kundorienteringen känns väsenskild från vad det står i läroplanen om kunskap, utveckling och demokrati. Och är det barnpassning friskolekoncernerna tjänar pengar på, för att det är barnpassning föräldrar vill ha, är det naturligtvis det som kommer växa. Åtminstone om man bor i Täby.

"Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar", hävdade Olof Palme när Sveriges första privata förskola ville öppna i Stockholm 1984.

I Kalmar kommer de att fortsätta hävda läroplanens portalparagrafer framför vad marknaden efterfrågar. Jag tror jag flyttar dit.

LÄS ÄVEN

Förskolan som är byggd efter barnens storlek

Etisk stress i förskolan – alla viktiga jobbs baksida

Förskollärare frågar: Måste man ”klicka” med alla barn?

Lyssna på Förskolan här!