Bristande svenskkunskaper hos förskolepersonalen i utsatta områden

Urvalet av de 30 förskolorna gjordes utifrån förutsättningen att där skulle finnas minst en förskollärare på varje förskola. Granskningen kan därmed inte säga något om kvaliteten överlag på förskolor i socioekonomiskt svaga områden – eftersom där inte ingick förskolor som helt saknar förskollärare.

Skolinspektionen har intervjuat huvudmän, rektorer, förskollärare och barnskötare på de granskade förskolorna. En övervägande majoritet har många barn med annat modersmål än svenska. Samtidigt uppger huvudmän och rektorer på två tredjedelar av förskolorna att de har personal med brister i svenska. 

Svårt att rekrytera förskollärare 

Emma Frankl menar att det hänger nära ihop med svårigheterna att rekrytera förskollärare:
– Den som har en förskollärarexamen talar i regel god svenska, språkproblemen finns främst bland barnskötare och vikarier. 

Rapporten slår fast att ”flera huvudmän saknar ett strategiskt rekryteringsarbete”. Vad betyder det?

– De saknar en plan för att säkerställa att man får förskollärare till dessa områden. Och de stöttar inte heller rektorn i det arbetet. Det handlar både om att arbeta för att rekrytera förskollärare, men även behålla de man redan har. Om huvudmännen jobbade mer strategiskt med rekrytering skulle man kunna få fler förskollärare att vilja jobba i dessa områden, säger rapportförfattaren Emma Frankl. 

Ni konstaterar att 13 av de undersökta förskolorna har ”hög kvalitet”. Där har de varit bättre på att rekrytera förskollärare. Vad har de gjort?

– Ofta handlar det om att man har samarbetat kring rekryteringsprocesser. Exempelvis genom att ha en central rekrytering, man kan inte lämna rektorerna själva i det här arbetet. Ett exempel var en förskola som haft det svårt att rekrytera förskollärare, men som fick hjälp av huvudmannen som beslutade att rekrytera tre förskollärare samtidigt. 

Och det gav resultat?

– Ja, tjänsterna blev mer attraktiva då de sökande förskollärarna visste att de skulle få kollegor. Många drar sig för att bli en ensamma på en förskola. Vi fann också exempel på huvudmän som gjorde tjänsterna mer lockande med exempelvis utlovad extra tid för planering, mindre barngrupper eller genom ett tydligt formulerat undervisningsuppdrag. Det gäller att vara kreativ och arbeta på flera fronter samtidigt. 

Förskollärarnas kompetens tas inte tillvara

Skolinspektionens granskning visar emellertid att ”förskollärarnas kompetens inte tas tillvara” på många av förskolorna. 

På vilket sätt?

– I och med att förskollärarna är så få har de svårt att få tid att förmedla det som de lärt sig på utbildningen, i stället måste de ständigt täcka upp för andra och lösa löpande problem.

Rektorer säger i intervjuerna att det kan vara ”känsligt” att prata om förskollärarnas särskilda ansvar för undervisningen, varför då?

– På många förskolor är det få förskollärare och stort fokus på arbetet i arbetslaget och personalen upplever att ”alla gör samma sak”. Det gör att det i praktiken blir svårt att prata om olika roller och ansvar. Även rektorerna kan tycka att det är känsligt att prata om detta. 

Skolinspektionen konstaterar vidare att det finns brister i de uppföljningar som huvudmännen beställer. 

– Huvudmannen kan be en rektor om en enda uppföljningsrapport som ska berätta om tre olika förskolor med sinsemellan väldigt olika utmaningar. Det gör uppföljningen ganska intetsägande om man vill hitta orsaker till kvalitetsbristerna. 

Frånvaro ett stort problem

Emma Frankl menar att en annan stor utmaning för förskolorna kopplat till undervisningen är barnens frånvaro.

– Barn som inte är närvarande kan inte ta del av undervisningen, hur bra den än är! Förskollärarna har svårt att få kontinuitet i undervisningen vilket drabbar barnen. 

Barn kan vara borta sporadiskt – och de kan vara borta långa perioder. Några av de granskade förskolorna är duktiga på att lyfta problemet och även vidta konkreta åtgärder.

– En rektor berättade att hen själv gick hem till familjen och knackade på dörren och sa att hen saknade barnet på förskolan. 

Viktigt att bygga relationer

Emma Frankl slogs av hur många av de intervjuade som beskrev vikten av att bygga förtroendefulla relationer med vårdnadshavarna.

– De inser att det är viktigt, men tycker också att det tar mycket tid. En del har svårt att veta hur de ska göra. 

De förskolor som hade lyckats med relationsbyggandet hade skapat rutiner och organiserat återkommande möten med föräldrarna. Där hade de berättat om läroplanen och förklarat hur viktig förskolan är för deras barns utveckling och vikten av närvaro.

Här kan du läsa Skolinspektionens rapport.

LÄS OCKSÅ:

Oron: förskollärarna försvinner efter indragen bonus

Så tog sig Vivalla förskolor ur krisen

Obligatorisk språkförskola – om politikerna får bestämma

Pokémon fick fart på barnens språk

Tillsammans utvecklar de barnens språk