Ny bok om att bevara barns utemiljö
Skolgårdar Lena Jungmark är landskapsarkitekt och nationell koordinator för ungas utemiljö på Tankesmedjan Movium. Så här säger hon om de bästa och sämsta lekmiljöerna för barn.
Din nya bok heter ”Barn Plats Lek Stad – strategier för barnvänlig stadsplanering”. Berätta!
– Den beskriver nuläget för barn i stadsplaneringen. Barns position som medborgare måste stärkas och deras behov av utrymme för att leka och springa och lära känna sin stad måste lyftas på agendan. De lekvänliga ytorna minskar och när man förtätar grönområden blir de kvarvarande ytorna mer designade. Man lämnar inte kvar de lite ruffiga ställena där det bor en igelkott eller där kan man bygga en koja.
Vad kan man göra åt det?
– Vi har elva förslag i boken, bland annat att de som planerar stadsmiljö och gårdar vid skolor och förskolor sätter sig in i barnperspektivet och prioriterar barns lek i den fysiska planeringen. Områden med träd och buskar där barn och unga vistas behöver identifieras och skyddas. Det bör också finnas ett barnråd i alla kommuner som bevakar barns intresse i planprocesserna.
Det sämsta är en platt och öppen yta med bara lekredskap.
Hur ska en bra förskolegård se ut?
– Det sämsta är en platt och öppen yta med bara lekredskap. Det ska finnas olika rum och ytor så att barn kan springa och få upp farten, samt små platser där man kan dra sig tillbaka själv eller med en kompis. Och gröna miljöer där barn kan leka och få kontakt med djur, natur, stenar, pinnar och gegga. Gärna med höjdskillnader och möjlighet att klättra och klänga.
Fotnot: Boken kan laddas ner gratis på movium.slu.se
LÄS ÄVEN
Arbetslaget som skrev kontrakt på tilliten
Obligatorisk språkförskola – om politikerna får bestämma
Förskoleupproret: Har Folkhälsomyndigheten verkligen barns bästa i fokus?
