
Barnen har placerat ut stenar med budskap på ön.
Nina Winberg och Rosita Johannessen är på väg med barnen till sjöboden för att sumpa hummer, en av många utflykter som förskolan gör i närområdet. Foto: Fredrik Jalhed.
Så gör vi På Donsö i Göteborgs skärgård får barnen både synas och sätta spår i sin omgivning. Arbetsmetoden har använts länge och har blivit något av ett signum för Töttefällevägens förskola – där både stora och små gläds åt utvecklingen.
Den som har vägarna förbi Donsö kan tänkas hitta målade stenar med olika budskap på ute i naturen, och det är barnen på förskolan Töttefällevägen som har placerat ut dem. Det hela började när en grupp var på väg för att posta en välkomstteckning hos ett barn som skulle skolas in. På vägen passerade de ett hus där det låg vackra målade stenar i trädgården.
Förskollärarna Nina Winberg och Annika Levin. Foto: Fredrik Jalhed.
Barnen blev fascinerade och undrade om de kunde göra egna – och så fick det bli. De letade stenar på stranden och målade och skrev, med hjälp av pedagogerna, olika budskap som ”puss”, ”kram”, ”prutt”, ”var snäll” och ”släng inte skräp i naturen”.
Hur barnen får sätta spår och synas har varierat genom åren, men precis som med stenarna är det barnens egna funderingar som lägger grunden. Vid ett tillfälle blev barnen nyfikna på olika vägbrunnars utseende. De räfflade av brunnen med hjälp av kritor och papper, men det var bara början. Barnen funderade sedan över vad som fanns där under, och frågorna ledde till ett besök på öns reningsverk och till vattentornet.
Ett annat exempel är från den årliga strand- och ö-städningen då det dök upp frågor om vem som egentligen kastade skräpet. Det resulterade i att barnen gjorde affischer som sattes upp i närområdet med en vädjan till öns vuxna om att hålla rent.
– När vi ger oss ut med ett ärende händer det saker. Vi pedagoger har bara att följa barnen. Det gäller att ta vara på barnens nyfikenhet och att våga befinna sig i nuet, säger förskolläraren Annika Levin som arbetar med de yngre barnen på förskolan.
Barnen har placerat ut stenar med budskap på ön.
Att synas och sätta spår har även lett till upptäckten av en flaskpost och en brevvän från Hamburg, årliga besök vid sjöboden när det är dags för hummerfiske, arbetsplatsbesök, kartläggning av öns fordon och en årlig utställning med egna alster på grannöns galleri Öbergska.
Nina Winberg
Ålder: 58 år.
Bor: På Donsö.
Gör: Förskollärare.
Det bästa med yrket: Glädjen över att ha så många fantastiska och kloka små ”arbetskompisar” att lära och utvecklas tillsammans med!
Annika Levin
Ålder: 63 år.
Bor: På grannön Vrångö.
Gör: Förskollärare.
Det bästa med yrket:
Att få leka och möta barn och kollegor i nyfikenhet och att tillsammans upptäcka världen. Ett jobb med variation, mycket utevistelse och att inte veta.
– Vi ser hur barnen blir trygga och nyfikna. De lär sig hur vi kan fråga och ta reda på något, hur saker hänger ihop. De blir sedda och hörda.
Helle vågar hålla i en hummer när förskolan besöker sjöboden. Foto: Fredrik Jalhed.
De börjar också veta vilka företag som finns här på ön och lär känna personer utanför förskolan, säger Nina Wiberg som är med de äldsta barnen.
– För barnen betyder det här delaktighet, inflytande och demokrati, och det är häftigt att få kliva in i deras värld, se deras nyfikna blickar, säger Annika Levin.
Från början var utflykterna bara tänkta för de äldre barnen. Men vid ett tillfälle hämtade ett tvillingpar, som ännu inte kunde prata, de gula reflexvästarna och såg förväntansfulla ut. De hade förstått att de där västarna innebar något speciellt.
– Då fick vi tänka om och numera ger vi oss i väg med dubbelsulky med de yngre, säger Annika Levin.
Ta först reda på vad som finns i närmiljön. Vad har vi omkring oss?
Börja med att bege er ut med mindre grupper.
Låt det ta tid. För oss har detta växt fram under tio års tid.
Undersök och besök gärna samma plats flera gånger.
Ha ett uppdrag när ni ger er ut, som att plocka skräp eller kanske besöka pensionärerna som spelar boule i parken. Det är då det händer saker!
Våga vara i processen och lyssna på barnen.
Bearbeta och processa det ni mött. Det kan ta sig estetiska uttryck, det kan bli i handlingar, det kan bli texter.
Reflektera i arbetslaget om det som sker.
LÄS OCKSÅ
Förskollärarna som får utflykterna att fungera för alla
Förskollärarnas larm: Föräldrar ställer orimliga krav
Krisen i förskolan – barngrupperna blir ännu störr
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.