
Iris galopperar.
Reportage Barn rör sig mer när de vistas utomhus, särskilt med tillgång till en stor och utmanande gård. Just så ser det ut på I ur och skur-förskolan Kungsfågeln i Stuvsta utanför Stockholm.
Höga berg och djupa dalar, trappor och lummiga skogspartier. Kungsfågelns gård är en fröjd för både stora och små som gillar frisk luft och lärorika utmaningar. Men så är det också en I ur- och skur-förskola, där Friluftsfrämjandets koncept gäller. Undervisning, friluftsliv och vistelse i naturen är snarare regel än undantag, och själva uterummet används som lärmiljö.
– Vi är ute i stort sett hela dagarna, och under den del av året som vädret tillåter äter vi dessutom både lunch och mellanmål utomhus, och de yngsta sover ute, berättar förskolläraren Mia Grafström, som har arbetat på Kungsfågeln i elva år.
Hon är stolt över förskolans gård, som hon beskriver som ”fantastisk”. Till vänster om entrén finns en asfalterad yta som lämpar sig väl för bandyspel. Strax intill finns ett bord med en bygglåda där barnen kan snickra och nedanför slänten ligger den uppskattade kojan som några av vårdnadshavarna byggde under en föräldrakväll.
Mia Grafström i fokuserad innebandymatch.
På den stora ytan framför förskolan är det också gott om utrymme med kreativa lösningar. Här samsas gungdjur, leksaks- och cykelbodar och ett stort trädgårdsland där säsongens odling just dragit i gång. Här finns också en scen, en brandbil med biltvätt, en svindlande snabb rutschkana och en brant bergssluttning med stora däck som inbjuder till klätteräventyr. Dessutom finns gott om bänkar och bord för mer stillsamma aktiviteter.
Mia Grafström brinner extra mycket för just rörelse, ett ämne som hon även belyste i sin uppsats i slutet av sina studier.
– Rörelse betyder så mycket, både för att skapa en god motorik och för inlärning och möjligheten till koncentration. Men det gäller att ha en bra miljö med många valmöjligheter, annars finns det risk för att barnen bara driver runt. En tillrättalagd gård ger heller inte samma träning som vår.
Den utomhuspedagogiska plattformen för I ur och skur-förskolorna skapades i mitten av 1980-talet av Friluftsfrämjandet, som i dag både driver egna förskolor och hjälper kommuner att starta förskolor med I ur och skur-grund. Läs mer på Friluftsfrämjandets webbplats.
Enligt Världshälsoorganisationens rekommendation bör barn få minst 60 minuter av medel- till högintensiv fysisk aktivitet (MVPA) varje dag. Rekommendationen gäller för förskolebarn, både för flickor och pojkar. Men dessvärre visar de flesta studier att flickor ligger lägre i MVPA än pojkar.
Huruvida förskolebarn rör sig tillräckligt mycket beror enligt forskare mycket på pedagogernas inställning, erfarenhet och kunskap om fysisk aktivitet. Dessutom visar det sig att pedagoger som har en deltagande roll bidrar till att barnen blir motiverade och inspirerade till att röra på sig mer. Studier har också påvisat betydelsen av gårdens utformning. Allra bäst fungerar det med en stor gård som uppmuntrar barnen till fysisk aktivitet, och att gården består av både vegetation och kullar.
– Vår gård är en utmanande naturgård, säger Mia Grafström. Det finns till och med en del rejält branta delar. Att vistas utomhus är så mycket bättre för att främja rörelse, det blir naturligt i barnens lek att omedvetet röra sig och utmana sig över stock och sten. Dessutom tar de yngre barnen efter de äldre, och de blir snabbt duktiga med balansen. Den rörelse som erbjuds ute blir aldrig densamma inomhus.
Men det är inte bara fri lek på gården. Ofta står olika lekar på programmet, bland annat brukar pedagogerna ta ut högtalarna och dansa till Friskis & Svettis speciella barnprogram. Discostopp, Följa John och Kom alla mina kycklingar hör till favoriterna hos barnen.
– Att jaga såpbubblor gillar de också mycket. Vi har en såpbubblemaskin som ger jättemånga bubblor. Alla vill vara med och fånga dem, stora som små. Det är verkligen en glädje att se, säger Mia Grafström.
Iris galopperar.
Den fina gården till trots ger de sig även i väg på utflykter med jämna mellanrum. Under vintern brukar det bli skridskoåkning och under den snöfria delen av året styr kosan ofta till skogen. Bland annat går de stora barnen till skogspartiet vid Stuvsta IP.
– Där är det ganska kuperat och de får klättra för att komma upp. Men man ser snabbt vilka framsteg de gör och det är verkligen kul att se när de bemästrar att komma upp där på stenen, antingen genom egna lösningar eller med hjälp av varandra.
Mia Grafström poängterar hur viktig rörelse är för inlärning och koncentrationsförmåga. Hur barnen lättare kan sätta sig i lugn och ro och lyssna när de fått ur sig sitt stora rörelsebehov.
– Dessutom ökar deras aptit och de äter bättre, och är man ute så här mycket blir barnen mer sällan sjuka. Våra barn har hållit sig väldigt friska under pandemin.
LÄS ÄVEN
Lärarlöner 2022: Så mycket tjänar förskollärare där du bor
Knepet för att få högre lön – men systemet tar vårt samvete som gisslan
Högläsning: låt barnen känna längtan
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.