Kålhagen har en plan för planering
Reportage På Kålhagens förskola finns tydliga direktiv om vad planering innebär, och vad som räknas som övrig tid. Och skulle planeringstiden av någon anledning utebli finns en tydlig handlingsplan att följa.
Tydliggörande av vad som ryms inom begreppet planeringstid och övrig tid. Så lyder rubriken på det dokument som personalen på Kålhagens förskola i Göteborg har att luta sig mot. Punktvis räknas upp vad de tilldelade fyra timmarna, som varje förskollärare veckovis har till sitt förfogande, ska användas till. Det som listas handlar om olika former av planering, dokumentation, uppföljning, utvärdering, förbättrings- och utvecklingsarbete, vissa möten samt inläsning av litteratur som är kopplad till verksamheten.
Lika tydligt punktas därefter det som räknas som övrig tid. Här hamnar bland annat APT, lönesamtal, föräldramöten, miljöronder, beställning av material, studiedagar med mera.
Linda Sinclair, rektor på Kålhagens förskola. Foto: Emelie Asplund
Rektor Linda Sinclair är tacksam över att avtalet kom till stånd och att det dessutom är så detaljerat.
– Vi har fått till en bra struktur och det underlättar mycket att det finns en sådan tydlighet, säger hon.
På Solen, en av förskolans fyra avdelningar, arbetar Isabelle Kristiansson, Morena Nilsson och Angelica Renberg. De berättar att det är tydligt i schemat när planeringstid ligger och vissa dagar kan det vara inplanerat i schemat att någon från en annan avdelning hoppar in och ersätter den som har planering, och att det säkerställer att planeringen blir av.
– På det här sättet bibehåller vi kvaliteten i verksamheten, till skillnad från förr då man kunde känna en viss stress över att gå ifrån.
Men oavsett ersättare eller hur strukturerad man är sätter verkligheten då och då käppar i hjulet, så även på Kålhagens förskola där bland annat sjukdom och annan frånvaro ibland gör att planeringstiden går om intet. Men även för sådana händelser finns numera tydliga strategier, berättar Linda Sinclair.
– Vi hade mycket sjukfrånvaro en tid och då kom det upp en fråga om att personalen upplevde att planeringstiden hela tiden försvann, och vad det då var som skulle prioriteras bort? Vi bestämde oss för att ta fram ett dokument tillsammans med rektorer och skyddsombud i Team Väster Torslanda där vi förtydligade detta.
De utgick från ett dokument från en annan del av staden som sedan reviderades tillsammans med skyddsombuden i Team Väster Torslanda.
– Jag som rektor säger ju att ”kom till mig så gör vi en prioriteringsordning” när det är mycket sjukfrånvaro, men då är det svårt när man inte har något på papper att komma med. Så för medarbetarna har det underlättat väldigt mycket nu när det finns en tydlighet, säger hon.
Dessutom har förskolan en framtagen handlingsplan för utebliven planeringstid där medarbetaren dokumenterar den tid som inte har kunnat genomföras, och i samråd med rektor görs en plan för hur den tiden ska ersättas – i närtid, säger Linda Sinclair med betoning på de sista orden.
Förskolan arbetar även med strategisk personalplanering med sexveckorsschema där allt ligger inlagt. Där blir det tydligt vilken planeringstid man inte fick med, och lättare för både medarbetare och rektor att se om det finns luckor där den förlorade planeringstiden kan ersättas.
– Det är viktigt eftersom vi alla tycker att planeringstiden är angelägen att få till och att den ska vara på arbetstid. Vi är tydliga med att vi inte gör något hemarbete, avslutar Linda Sinclair.
Så är planeringstiden avtalad i din kommun
Den avtalade planeringstiden varirerar stort mellan olika kommuner. Klicka här för att se hur din kommun har gjort!