
Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Reportage Skräp är det som återstår när fantasin tagit slut. Dessa inramade visdomsord pryder väggen i ett av rummen på Återskaparglädjen – en nyinvigd ateljé i Drottninghög där Helsingborgs yngsta får lära sig mer om hållbarhet.
Stadsdelen Drottninghög i Helsingborgs nordöstra del byggdes i slutet av 1960-talet, och likt många andra miljonprogramsområden i landet har utbudet av service och sociala inrättningar successivt mattats av. Förra våren stängde apoteket, och lokalen i den låga, bruna byggnaden i centrum, ovanför trapporna, gapade tom och öde.
Dessutom har vi en green screen-ateljé, och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering.
När det sedan på hösten var dags för områdesfestivalen East frågade Helsingborgshem om Drottninghögs förskolor möjligtvis kunde bidra med teckningar att pryda den tomma lokalen med – allt för att höja trivselfaktorn en aning. Rektorn Helene Saetre svarade att de självklart kunde ställa upp med barnens alster. Men där och då såg hon också sin chans att förverkliga en gammal dröm – en skaparverkstad för förskolebarn.
Hon berättade för bostadsbolaget om sin idé, att omvandla den före detta apotekslokalen, på drygt 200 kvadratmeter, till en återskaparmiljö för stadsdelens barn. Glädjande nog möttes hon av idel entusiasm.
– De blev verkligen eld och lågor, säger Helene Saetre, som basar över fyra förskolor i området med sammanlagt cirka 300 barn, samt en öppen förskola.
Helsingborgshem var generösa och erbjöd Helene och förskolorna ett års gratis hyra av den före detta apotekslokalen och ställde dessutom upp med resurser för att fräscha upp miljön utanför. Därefter följde en period med renovering inomhus som förskolorna stod för, införskaffande av möbler och material samt tillstånd från brandmyndigheten och andra nödvändigheter.
Stark som Bamse. Barn ser ofta användningsområden som vi vuxna missar. Foto: Christian Hersborn
Förberedelserna tog lite längre tid än beräknat men i början av mars i år var det äntligen dags för invigning av Återskaparglädjen på Drottninghög. Bland besökarna fanns förskolebarn, pedagoger, politiker, representanter från bostadsbolaget och flera av de företag som skänkt material. En förskoleavdelning bjöd på sång och ett av barnen fick äran att högtidligt klippa itu det blågula bandet.
Därmed var Återskaparglädjen på Blåkullagatan officiellt öppnad och platsen erbjuder nu lek, kreativitet och innovation med fokus på entreprenöriellt lärande ur ett hållbarhetsperspektiv. Här ska barnen få tänka utanför boxen och lära utan mallar.
– Vi kan erbjuda mängder med material som från början inte var tänkt för barn, men som får barn att tänka, förklarar Helene Saetre.
När invigningen planerades tänkte Helene och de andra pedagogerna att det nog skulle vara för många besökare för att barnen skulle kunna skapa något, och att det nog fick bli så att de bara fick titta på de olika stationerna. Men de hade fel. Stationerna fylldes snabbt av barn som knådade, byggde, ritade, målade och sådde frön.
– Det var verkligen fascinerande, de bara satte i gång och var fullt sysselsatta. Det kunde ha blivit kaos med att de hade blandat alla material, men de visste precis vad de skulle göra och de gjorde det vackrare, säger Helene Saetre.
Spill från lokala företag får nytt liv med hjälp av barnens fantasi. Foto: Christian Hersborn
Den gamla apotekslokalen med dess olika avdelningar sjuder av fantasi och skaparkraft. I målarateljén står en blodröd amaryllis i blom på bordet och på väggen sitter över tjugo färgglada målningar som de besökande barnen har skapat i färgerna grönt och rött. Somliga har valt att måla väldigt verklighetstroget medan andra har gjort en mer surrealistisk tolkning av blomsterprakten.
Förutom målarrummet finns många andra skaparstationer. Här finns bland annat en avdelning för lera och en annan för ljus och projektion, en tredje station är avsedd för byggprojekt och en fjärde för tecknande.
På flera håll är det digitala med på ett hörn. Exempelvis kan barnen följa olika växt- och förruttnelseprocesser med hjälp av ett mikroskopägg, som kopplas till en Ipad och gör det möjligt att se alla små detaljer.
– Vi har dessutom en green screen-ateljé och en blue bot-ateljé där vi jobbar med programmering, berättar ateljéristan Ann Anderholm, som tidigare fördelade sin arbetstid genom att arbeta på de olika förskolorna i området men som nu finns på Återskaparglädjen för att inspirera och guida de unga besökarna.
Återbruksmaterialet är grunden men barnen erbjuds även lera, färg, pennor och annat som komplement.
Odling har en framträdande plats, i den ateljén får barnen följa växtprocessen från frö till växt, bland annat får de se hur gula ärtor blir till ärtskott, och hur små frön som får omsorg och vatten kan växa sig till praktfulla solrosor.
– Det är viktigt att få ta del av något litet som blir stort. Att skapa en ekologisk känslighet, omsorg om det som växer. Och barn måste få delta och erfara för att lära sig förstå, säger Ann Anderholm.
Hur låter det om jag sjunger i det här röret i stället för det där? Barn provar sig fram och hittar hela tiden nya nyanser.
Hon poängterar att hållbarhet inte bara handlar om material, minst lika viktigt är det med hållbara relationer. Att värna Återskaparglädjen som en plats för alla barn i Drottninghög.
– Vi pedagoger är förebilder för barnen och har vi ett hållbart perspektiv ger vi det vidare till barnen. De gör som vi gör.
Ateljéristan Ann Anderholm brinner för att barn ska få förutsättningar att uttrycka sig på många olika sätt.
– Barn är otroligt innovativa, de tänker inte alls som vi vuxna, säger hon.
Exempel på hur barn ofta gör annorlunda än vuxna har bland annat visat sig i den stora ateljén för bygg och konstruktion. Ateljéristan Ann tänkte för sig själv att de rör som en plastfabrik skänkt nog skulle användas till att bygga med. Men barnen hittade helt andra användningsområden.
– Rören används som kikare, och för att göra olika ljud. Hur låter det om jag sjunger i det här röret i jämförelse med det där röret? De provar sig fram och hittar nya nyanser hela tiden, säger Ann Anderholm.
Ett annat exempel på barnens fantasi utspelade sig nyligen i ljus- och projiceringsateljén där Ann hade satt i gång en virtuell promenad i skogen. I bakgrunden kvittrade en fågel, men ett av barnen hörde ljudet på sitt alldeles egna sätt och utbrast: ”En apa, var är apan?”
När det är dags att plocka undan för dagen kallas det inte för att städa. På Drottninghögs förskolor och Återskaparglädjen säger man ”vi ska göra det vackert”. Foto: Christian Hersborn
– Barn gör ju sina egna kopplingar hela tiden, vilket är härligt. Vi pratar jättemycket om det här med förundran, vad är det som förundrar barn och vad är det som får oss vuxna att sluta förundras, säger Ann Anderholm.
Runt om i lokalerna kan barnens insatser beskådas; exempelvis de kottar, rör och andra små ting som lagts på projektorn och som i ljusets sken skapar fantasifulla mönster på väggen. Eller de tolv kakelplatteteckningarna som är vackra var och en för sig men som sedan satts samman till ett gemensamt konstverk, vilket ger nya dimensioner. Ärtskotten som växer sig höga i odlingsateljén är ett annat bevis på barnens framfart liksom byggnadsverk och lerskapelser. Men ingenting av det som tillverkas på Återskaparglädjen får tas med hem. I stället får verken vara kvar som inspiration, eller återanvändas på nytt av någon annan. Och hållbarhetstemat är något som verkligen uppskattas av de företag som hjälpt och hjälper till med material.
– De är jätteglada att vi kan använda oss av sådant som de annars skulle ha slängt, och att det får nytt liv hos oss, säger Ann Anderholm.
Nu är det inte bara förskolebarnen i närområdet som har tillgång till Återskaparglädjen. Varje fredagseftermiddag är barn i åldern 1–5 år från övriga delar av Helsingborg också välkomna, tillsammans med vårdnadshavare eller annat vuxet sällskap.
– Den öppna förskolan som jag ansvarar för här i området går också ofta hit på fredagarna – med barn och föräldrar, även om det avstannat en del nu i coronatider, säger rektorn Helene Saetre.
Nästan allt material som används på Återskaparglädjen är sådant de fått till skänks. Helene Saetre berättar hur de informerat och tiggt material både personligen och via mejl.
– Främst bland företagen lokalt här i Helsingborg, i Höganäs och Ängelholm, säger hon och tillägger att responsen varit över förväntan.
Ett färgföretag bidrog med färg så att de kunde måla om, men har även skänkt färgkartor och stora pappersrör som används att bygga med, och till olika projekt i ljus- och projiceringsateljén. Listan med material kan göras hur lång som helst. Bland de skänkta föremålen finns allt från tapetprover, kabelvindor och plaströr till häftpistoler, kakelplattor och 200 amaryllisar.
– Vi har även fått möbler, och mycket material från återvinningsstationen. Vi har lyckats skapa väldigt många kontakter, säger Helene Saetre och påpekar samtidigt att de självklart kontrollerar att allt de får är hållbart och inte innehåller något som är giftigt eller farligt på andra sätt.
Helene Saetre berättar att hennes förskolor alltid haft en tillåtande attityd när det kommer till barnens skapande, och att de alltid har material tillgängligt.
Emila Bisanovic, kundansvarig på Helsingborgshem, Ann Anderholm, förskollärare och ateljérista, och Helene Saetre, rektor på Drottninghögs förskolor. Foto: Christian Hersborn
– Vi har grön flagg på våra förskolor och har arbetat länge med hållbar utveckling. Vi jobbar även mycket med våra lärmiljöer, och har många studiebesök. Våra pedagoger brukar vara ute i landet och föreläsa om våra läromiljöer. Jag tror faktiskt att vi har lyckats göra oss ett namn, och vi har flera tusen följare på vårt Instagram-konto, berättar Helene Saetre med stolthet i rösten.
Barnens bästa är och har alltid varit i fokus för Helene Saetre, och hon är också angelägen om att få ”alla med på tåget”. När Återskaparglädjen var på gång involverades all personal.
– Jag har alltid varit väldigt tydlig med vart vi är på väg och satsat mycket på kompetensutveckling. Så har vi gjort nu också, i höstas åkte vi tillsammans på studiebesök till två kreativa centra och alla har nu en bild av vad detta ska vara och de tycker att det är viktigt, säger Helene Saetre och poängterar att det är betydligt större chans att lyckas när man gör saker tillsammans än att en enstaka medarbetare skickas i väg och sedan ska förmedla entusiasmen till de övriga.
Helene Saetre hoppas att Återskaparglädjen ska bli en sådan succé att de får fortsätta verksamheten även när det hyresfria året har passerat.
– Min dröm är att det ska bli ett slags Remida som man har i Italien. Att vi har ett stort förråd dit förskolor kan komma och hämta det de vill ha. Då skulle vi kunna samarbeta med Rekrytera, som verkar här i området med att ordna jobb. Och då kanske de som arbetstränar kunde sortera material, och sedan kunde vi även involvera andra vuxna och föräldrar … Ja, det vore den ultimata drömmen, säger hon.
Något annat som kan få Återskaparglädjen att leva vidare är Helsingborgs ambition att bli den mest innovativa staden. För att uppnå målet kommer Helsingborg bland annat att arrangera en bomässa år 2022 där två områden ska vara i fokus, varav just Drottninghög är det ena.
– Vad passar då bättre än att ha Återskaparglädjen kvar med alla våra innovativa barn?
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?