
Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
Reportage På förskolan Äventyret vet alla barn vem Claude Monet var. Under timmarna med Skapande förskola har de små konstnärerna målat egna varianter av hans verk – bland annat den klassiska ”Japanska bron”.
Med svarta kladdkritor tar storbarnsgruppen itu med dagens första uppgift, att rita en stor bro i mitten av pappret. Därefter är det dags att svampa bakgrunden med vattenfärg; en ljusblå himmel, grönt vatten – och kanske kan det även passa med lite rött där i hörnan? Den konstnärliga friheten finns fortfarande där, även om det hela går ut på att följa instruktionerna och försöka efterlikna Claude Monets japanska bro.
Arbete med olika tekniker kräver tålamod av barnen.
Scenen utspelade sig för en tid sedan när förskolan Äventyret hade en av sina Skapande förskola-dagar. Innan de började med sina verk hade barnen fått lära sig lite om landet Frankrike, var det ligger och att det var där konstnären Monet levde och verkade. Därefter fick de unga åhörarna även se filmen ”Linnea i målarens trädgård” innan de själva fick leva ut sina konstnärliga ådror med kritor och vattenfärg.
– De var superduktiga. Efteråt fick alla målningar passepartouter och vi satte upp dem på väggen vid samlingen. Barnen var så stolta och kunde dessutom inte bara snabbt peka ut sin egen målning utan hade även full koll på vilka kompisarna hade gjort, berättar förskolläraren Emelie Samuelsson – som lystrar till smeknamnet Mimmi.
Att efterlikna mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg
På Äventyret i Kungsängen, norr om Stockholm, har konsten stått i centrum de senaste åren. Med hjälp av bidrag från Kulturrådets projekt Skapande förskola har barnen fått möjlighet att lära sig om olika konstnärer och olika tekniker för att själva skapa. Läsåret 2019/20 fick storbarnsgruppen besök av en konstnär vid sju tillfällen och tillsammans skapade de bland annat en stor installation av ett hav: Enhörningarnas hav – ett tredimensionellt verk med tyg som barnen själva färgat och där det bland mycket annat fanns maneter gjorda i papier-maché.
– Det fanns även en jättemanet som vi gjorde av ett paraply. Det var många ömtåliga delar och mycket har trillat bort med tiden, men en del finns fortfarande kvar, säger Mimmi.
Under det senaste läsåret har Mimmis mamma Elisabeth Ottinger varit den som lett Skapande förskola. Hon är bild- och formlärare och jobbade före pensioneringen med barn i mellanstadieåldern. Som gammal förskollärare nappade hon direkt när Mimmi frågade om hon ville vara med i projektet och besöka förskolan ett antal gånger.
Barnen får lära sig en rad olika tekniker. Foto: Johan Strindberg
– Det är väldigt roligt att ha henne här. Hon får leda och jag håller mig lite i bakgrunden. Att arbeta med olika tekniker i skapandet är nytt och kräver tålamod av barnen. Som att vänta på att färgen ska torka innan teckningen byggs på, men de har lyckats jättebra, säger Mimmi.
Ett annat Monet-motiv som barnen har gjort sin egen variant av är fält med vallmo. Där började de med den gröna bakgrunden varefter de svampade moln när det gröna torkat. Sedan var det dags för röda blomprickar med hjälp av pensel.
– Den gången gick det ännu bättre än när de målade den japanska bron. På min avdelning har vi få barn med svenska som modersmål och det kan bli svårt med muntliga instruktioner. När de målade bron gick det ibland lite för fort, men nu hade de verkligen plockat upp det här med att vänta. Alla lyckades med det, och vallmomålningarna blev väldigt fina, säger Mimmi.
Hon berättar även om ett barn som ogillar nyheter och sällan vill vara med från början. Men när det var dags för vallmomålningen satt Mimmi intill och uppmuntrade honom.
Monets japanska bro i nya tappningar. Foto: Johan Strindberg
– Det är en sådan lyx att vara två i en liten grupp. Då hinner man med på ett helt annat sätt. Och det gick jättebra för honom. Han brukar inte prata i vanliga fall men då sa han högt ”Jag kan”. Han hittade självförtroendet och sedan dess har jag faktiskt inte behövt sitta bredvid. Det var fint.
Efter Monet har barnen nu fått bekanta sig även med Joan Miró, Pablo Picasso och Vasilij Kandinskij. Men det är inte bara barnen som fått lära sig att tänka nytt, även Mimmi har fått många nya tankar under resans gång.
– Förr ville jag inte styra och begränsa barnen i deras skapande, säger Mimmi. Men nu har jag insett att styrning också kan vara bra för att utveckla kreativiteten. Som att lära barnen nya metoder och samtidigt ge dem kunskap om olika konstnärer. När vi har högläsning pratar vi ofta om vem som är författare och illustratör, och på samma sätt lär de sig nu att konstnär är ett yrke och att det finns en människa bakom konstverket.
Redo att skapa storverk. Foto: Johan Strindberg
Så snart pandemin är över hoppas Mimmi att de kan ordna med vernissage på förskolan för att visa upp barnens verk. Besök på museum för att titta på konst är annat som står på önskelistan. Liksom att Skapande förskola får fortsätta även till hösten.
– Det här med Skapande förskola är så otroligt positivt och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta, säger Mimmi Samuelsson. Vi målar ju även i den vanliga verksamheten, men att det kommer en person utifrån som berättar gör att det blir annorlunda. Nu pratar barnen om ”Mimmis mamma-dagen”. Till och med när vi sjöng veckosången nyligen och kom till ”torsdag” så sa ett barn ”då ska vi måla”. Det här med Skapande förskola har blivit något väldigt värdefullt för dem, och i någon form ska vi därför fortsätta till hösten, med eller utan bidrag.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.