
Anläggaren Mattias von Steijern från Skanska förklarar gärna för barnen vad som händer när de bygger. Här bygger barnen sin egen förskola, inspirerade av den riktiga. Foto: Kristina Wirén
Noak utforskar vattenpasset. Ali ska spika. Förskollärare Elin Hägglund vägleder barnen när de snickrar på förskolan. Foto: Kristina Wirén
Reportage Det byggs en ny förskola i Gärdslösa på Öland och barnen följer med stort intresse vad som händer. Pedagogerna ser ett lysande tillfälle att lära barn om byggprocesser.
I den lilla byn Gärdslösa på östra Öland tar en ny förskola form, alldeles intill den befintliga. Fler barn behöver förskoleplats och därför satsar kommunen på att bygga nytt. I dag inryms förskolan i moduler. Här finns 42 barn på tre avdelningar: Vinden, Solen och Havet. Barnen har fascinerat följt bygget från första spadtaget. Förskollärare Elin Hägglund märkte hur spännande barnen tyckte att det var när det kom grävmaskiner. Det ledde till ett pedagogiskt projekt där barnen fått en alldeles egen byggprocess.
– Det var med barnens intresse det började. En del kanske ser svårigheterna i att ha en byggarbetsplats precis utanför, men här kan man verkligen se möjligheterna och ta vara på barnens lärande och få in bygget i pedagogiken. Det har blivit så bra med byggkillarna, som också tycker det är roligt, säger Elin Hägglund, som även är arbetslagsledare.
Tillsammans med några barn visar hon ett projekt som pågår utomhus.
– Vi bygger en förskola, berättar förskolebarnet Ali och pekar på ett byggbord med en gjuten betongplatta.
Det är en ”miniförskola” som ska likna den riktiga. Ett annat barn, Noak, studerar ett vattenpass. Elin Hägglund förklarar för honom hur det fungerar. Här får barnen lära sig att använda tumstock, vattenpass, hammare och spik. Byggare från Skanska har hjälpt dem att blanda betong och anlägga grunden.
– Byggnadsarbetarna är barnens hjältar, för att de är starka och kör maskiner, berättar Elin Hägglund.
Två byggare dyker upp bakom staketet som omger byggarbetsplatsen. Det är kända ansikten för barnen.
– Jag har hjälpt till med gjutning och isolering. Det var roligt. Barnen hade tusen frågor. Man kan hoppas att de blir anläggare när de blir stora, säger Mattias von Steijern.
Anläggaren Mattias von Steijern från Skanska förklarar gärna för barnen vad som händer när de bygger. Här bygger barnen sin egen förskola, inspirerade av den riktiga. Foto: Kristina Wirén
När barnen gör saker med händerna kan det vara enklare att lära sig även om svårare byggtekniska detaljer.
– Att få arbeta praktiskt gör det enklare för barn att förstå vad till exempel betong är, säger Elin Hägglund.
Inne i ateljén på den gamla förskolan sker en annan byggprocess, där barnen också bygger en förskola i mindre modell. Denna har väggar i papp och här är det lim i stället för spikar i väggarna.
Barnen har också gjort egna planritningar. En pool på taket, en luftballong och giraffer på gården är några önskemål.
– Det här är min planritning. Det är hamburgare varje dag på förskolan, berättar Astrid, ett av barnen.
”Nu ska gubbarna få åka grävskopa”, säger Astrid som tillsammans med Leah och Saga ser till att det händer grejer på bygget. Foto: Kristina Wirén
Förskollärarna Jenny Limér och Elin Hägglund är drivande i projektet, men de bjuder även in andra pedagoger.
– Nyckeln är att man har drivet själv och tycker det är kul, för man sänder ut det i sitt kroppsspråk och hur man pratar om det till barnen, säger Jenny Limér.
Kollegan och förskolläraren Karin Krusell har också börjat arbeta med barnen kring bygget.
– Det är så här jag vill jobba. Att utgå från barnen, vad de är intresserade av, men också att leda dem i olika projekt. Det är att ge och ta. Vi kan få dem intresserade av nästan vad som helst, bara genom att vara engagerade. Just nu har vi fått ett tema serverat på silverfat och det vore dumt att inte ta vara på det, säger hon.
Barnens intresse har de jobbat vidare med. De yngre kan ha lättare att prova momenten ute, som att såga och spika.
– Minibygget inomhus fångades upp av barnen på äldrebarnsavdelningen, så det blev naturligt med ett projekt där. Vi har fördjupat oss kring byggkonstruktioner, planritningar, former. Hur olika ledningar grävs ner och varför. Hur fungerar avlopp och hur får vi in elektricitet i förskolan? Många funderingar och spekulationer har kommit fram, säger Jenny Limér.
Förutom praktiska moment som att snickra, måla eller limma lär sig barnen matematik och språk när de mäter och ritar, när de får ta till sig nya begrepp och ord.
– Det är också kommunikation och samspel, för de jobbar tillsammans och hela tiden i olika grupper, säger Jenny Limér.
Det händer att barnen ställer frågor över staketet till anläggarna. Eftersom utegården har blivit mindre när bygget brett ut sig blir det fler utflykter än annars. Bland annat har de gått på upptäcktsfärd i byn för att studera olika tak och deras material.
Pedagogerna vill väcka barnens nyfikenhet. Barnen får testa sig fram när de bygger.
– Man ser lyckan hos barnen när de lyckas med något som de först inte trodde gick att lösa, säger Jenny Limér.
Jenny Limér och Elin Hägglund är nyfikna på hur det ser ut när de får en rundvandring i den nya förskolan. Foto: Kristina Wirén
Från fönstren i ateljén ser de när det händer något nytt och hur den nya förskolan växer fram. Ofta leder det till många frågor.
– Jag har alltid med mig papper och penna för att skriva upp frågor, säger Jenny Limér och klappar på en magväska där hon har sitt anteckningsblock.
Visst kan det vara stökigt att vara granne med en byggarbetsplats, men byggarna försöker undvika ljudliga arbeten när barnen vilar.
– Vi trodde nog att det skulle vara jobbigare, men vi har ett bra samarbete och har hela tiden en dialog med byggarna, säger Elin Hägglund.
Skolan förväntas vara klar till höstterminen 2023. Det blir en större och modernare förskola. Det är också en miljömedveten skola, med en solcellsanläggning på taket. Även parkeringen byggs om, för att det ska bli lättare med hämtning och lämning.
Vi får en rundvandring i den nya byggnaden. Arbetet pågår, men väggar är resta och fönster är på plats. Det är stora och luftiga rum. Tjocka väggar och tak ska skapa bra ljudmiljöer.
– Det finns invändiga fönsterpartier för att ge pedagogerna bra översikt och det ger även ljusinsläpp, berättar Ted Lidskjalf, som är arbetsledare på Skanska.
Det är små barn och pensionärer som brukar tycka att det är kul med byggen. Resten har sällan tid att stå och titta på
I byggnaden finns design som är anpassad till barn. Det är detaljer som låga öppningar där barn kan krypa in i olika utrymmen, låga platser där barn kan sitta och tvättställ i lägre höjd.
– Barnen är väldigt intresserade av bygget. Vi hade lyftkranar här när vi reste huset. Då stod de hela tiden vid stängslet och tittade på. Det är små barn och pensionärer som brukar tycka att det är kul med byggen. Resten har sällan tid att stå och titta på, säger Ted Lidskjalf.
LÄS ÄVEN
Mis lådor väcker barnens matteintresse
Debatt: Bedömning behövs för en likvärdig förskola
Stenkula: När ska jag hinna förbereda alla utvecklingssamtal?
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.