![](/contentassets/786a90ff826245bd976a2c483db17cde/ladcyklar2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Sedan satsningen på inköp av lådelcyklar har de här utflykterna snabbt blivit vardag. Foto: Ann-Charlotte Jönsson
Reportage Fem förskolor i Halmstad har köpt in lådelcyklar och rullar nu fram på väg till sina utflykter. På hjul ute i det fria blir resan i sig ett lika stort äventyr som själva målet.
Med sex barn i varje låda susar pedagogerna fram på vägarna. De passerar ängar och gula rapsfält, och farten gör att barnens hår fladdrar under hjälmarna. De skrattar, pekar, vinkar och berättar för varandra vad de ser. Satsningen på lådelcyklar har verkligen blivit en succé.
– Det geniala är enkelheten, och det ger välmående för både barn och vuxna. Det underlättar jättemycket med cyklarna och barnen får uppleva helt andra miljöer än vad de får göra annars, säger Ann-Charlotte Jönsson, rektor för tre av de aktuella förskolorna: Gyllebolet, Gäddan och Klacken.
Det geniala är enkelheten, och det ger välmående för både barn och vuxna.
Lådcyklarna är en gemensam satsning som Ann-Charlotte genomförde tillsammans med kollegan Hanna Thorsell, rektor för förskolorna Fyllinge och Dungen. Det hela började förra året då en av Hannas förskolor fick låna lådelcyklar, och både personal och barn blev stormförtjusta i det nya sättet att förflytta sig på. Då bestämde man att köpa in cyklar till ytterligare fyra förskolor i området. Nu har de två cyklar var och om de lånar av varandra kan de i princip cykla i väg med alla barn på förskolan samtidigt.
– Att alla förskolor har egna cyklar har varit viktigt för oss, att de är lättillgängliga och man spontant kan säga att ”nu åker vi”. De används frekvent, och även de allra yngsta får följa med. Med sele och hjälm blir det säkert och man kan bjuda på äventyr utan att ens behöva lyfta ur dem ur lådan, säger Ann-Charlotte Jönsson.
Johnny Stenberg är förskollärare och jobbar på Fyllinge, den förskola som var först ut med cyklarna. Själv är han en stor cykelentusiast, och njuter av utflykterna lika mycket som barnen gör.
– Tanken när vi skaffade cyklarna var att det skulle vara ett bra sätt att ta sig från A till B, men vi har insett att barnen tycker att det är fantastiskt att få cykla en runda och det blir ett helt annat samtal bara man kommer utanför gården. De relaterar till saker vi cyklar förbi och sitter där och pratar med varandra. Det är alltså ett stort värde i själva cyklandet, och det överraskade mig lite, säger han.
Sedan satsningen på inköp av lådelcyklar har de här utflykterna snabbt blivit vardag. Foto: Ann-Charlotte Jönsson
Han berättar om en utflykt de gjorde nyligen, till havet, och hur vägen dit blev ett äventyr i sig. De cyklade förbi områden lite längre bort där några av barnen på förskolan bor, och de fick peka och visa sina hus, var kompisarna bor och var mamma och pappa jobbar.
– De sitter tre och tre mitt emot varandra, vilket gör att det blir ett naturligt möte. De älskar att berätta saker och sitter där i lådan och räcker upp handen för att vänta på sin tur. Det har blivit många häftiga samtal samtidigt som de upplever omgivningen; dofterna, farten i backarna och ekot i tunnlarna. Världen öppnas upp.
Förskolläraren Sara Arapovic, på Klackens förskola, berättar att hon aldrig hade testat en lådelcykel tidigare, men att Johnny höll en bra introduktion vid starten. Nu ger hon sig gärna ut på äventyr, och ser cyklandet som friskvård på arbetstid. Nyligen tog hon och en kollega en tur med barnen och visade upp olika delar av Halmstad, först bostadsområden en bit bort och efter lunch åkte de vidare till den andra sidan av staden, nära havet.
– Det var häftigt att på en och samma dag kunna visa dem båda dessa världar, säger hon.
Närheten i lådan på färden leder ofta till härliga samtal. Foto: Ann-Charlotte Jönsson
Sara berättar att cyklarna väcker uppmärksamhet, även på andra förskolor. Och hon får ofta frågor, bland annat om säkerheten.
– Om man är ensam ute får barnen vara kvar i lådan, och om man är två och kan stanna fördelar vi rollerna så att en låser fast cyklarna medan den andra tar hand om barnen, säger hon.
De har tydliga regler om hjälmar och selar, om att kolla cykelrutten i förväg och att alltid ha telefon med sig. Och information om vem man ska ringa om man skulle råka få punka.
– Det är mycket att tänka på, och riskanalys är ett måste. Men har man gjort förarbetet så underlättar det otroligt mycket.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.