Kalmar: Förskol­lärarna delar med sig

​2011 kom en ny skollag och en förtydligad läroplan för förskolan. Det var bakgrunden till att Lärarförbundet i Kalmar påkallade förhandlingar för att få till ett avtal om planeringstid för kommunens förskollärare, något som tidigare inte funnits.

– Sedan dess har ju ansvaret ökat ytterligare för förskollärarna, exempelvis via den reviderade läroplanen 2018, säger Lisa Fogby, förskollärare och ledamot i Lärarförbundets avdelningsstyrelse i Kalmar.

Hon säger vidare att förskollärarens uppdrag och ansvar för de målstyrda processerna, och att undervisningen främjar varje barns lärande och utveckling, har förtydligats i den nya läroplanen.

– För att lyckas med det behövs tid till planering, reflektion och analys, tillägger hon. 

Avtalet, som ger kommunens förskollärare fem timmars planeringstid per vecka, trädde i kraft i augusti 2012. Vad timmarna används till varierar dock en hel del, och förutom enskild planering och arbetslagsplanering räknas även tid in för föräldrasamtal, möten och viss tid av APT.  ​

Det kan inte vara hugget i sten att det ska vara fem ­timmar, många ­aspekter spelar in.

– Det går att göra många egna tolkningar av vad de här timmarna ska omfatta. Därför tycker jag att det är viktigt att man tar diskussionen och att rektor ser till att tiden är inlagd i schemat, säger Lisa Fogby.

Själv har hon, och hennes heltidsanställda förskollärarkollegor, två timmar enskild planering, två timmar tillsammans på avdelningen och en timme till APT. ​

– Andra förskolor kan ha annorlunda. Tidigare hade vi ett tag tre timmar för avdelningsplanering eftersom vår rektor ansåg att det gagnade utbildningen, liksom undervisningen. ​

Hon tillägger också att oavsett hur timmarna fördelas handlar det i slutänden om att få rätt förutsättningar för sitt uppdrag. Hon tycker heller inte att man måste stirra sig blind på den egna tiden, att den är just ”min”. ​

– Jag tycker att man ska ha en dialog i arbetslaget. Det kan finnas toppar och det kan finnas lugnare perioder. Jag kanske inte behöver all tid just den här veckan, kanske kan man då dela med sig åt en kollega och få tillbaka tiden en annan vecka. Jag tycker att man ska vara generös och solidarisk. ​

Lisa Fogby berättar att hon ibland hör om vissa som inte haft planeringstid på hela terminen eftersom exempelvis en kollega varit frånvarande. Men det drabbar ju inte bara den enskilda förskolläraren, påpekar hon. ​

– Nej, det slår ju tillbaka även på annat. Om planeringstiden inte kan tas ut blir även kvaliteten och undervisningen på förskolan lidande. Vi är bra på att slå knut på oss själva och hitta lösningar, som att ta med jobbet hem. Men det måste faktiskt motverkas. Arbetet ska rymmas i arbetstiden och fritiden ska ägnas åt annat, säger Lisa Fogby. ​

Allra viktigast är att det finns rätt förutsättningar för att hinna planera utifrån sitt uppdrag, poängterar hon. ​

– Men det kan inte vara hugget i sten att det ska vara just fem timmar, det är så många aspekter som spelar in. Andelen förskollärare minskar ju tyvärr och då ändras förutsättningarna. Är du ensam förskollärare? Ja då räcker absolut inte fem timmar. Samtidigt kanske en annan förskola har tre förskollärare som alla har fem timmar var, då är det ett guldläge.  ​

För att bäst komma till rätta med vad tiden ska räcka till krävs en dialog, både med rektor och i arbetslaget, säger Lisa Fogby. ​

– Vi har alla olika uppfattningar om vad tiden ska innehålla. Därför är det bra att ställa frågor som: Vad är vårt uppdrag? Vad ska vi göra? Vad gör vi? Vad är viktigast? Sedan kan man definiera både våra egna och rektors förväntningar och göra en prioriteringsordning, säger hon, och tillägger att det säkert är en och annan förskollärare som undrar vilken nytta planeringsavtalet har eftersom tolkningarna ibland går isär.

– Utan tvivel ger avtalet en trygghet och ett stöd när man diskuterar sin arbetstid och att man får rätt förutsättningar för sitt uppdrag som förskollärare. Utan ett avtal blir det svårt att hävda det i samtal med sin rektor.