Jönköping: Fem timmar fyllda till brädden

Avdelningsmöten, personalkonferenser, föräldramöten och annan kontakt med vårdnadshavare. Det är sådant som förskollärarnas fem timmar också ska räcka till, berättar Linda Vist, förskollärare och suppleant i Lärarförbundets avdelningsstyrelse i Jönköping. 

– Tidigare hade vi fem timmar enskild planering som vi själva förfogade över, och så skulle jag önska att det fortfarande var. Då hade vi haft möjlighet att fördjupa våra pedagogiska diskussioner och även ta del av mer forskning, säger hon.

Linda Vist, förskollärare och suppleant i Lärarförbundets avdelningsstyrelse i Jönköping.

Men trots timmar fyllda till brädden fungerar det överlag bra i kommunens förskolor, påpekar Linda Vist. Hon tar sin egen förskola som exempel, där det finns en bra struktur.

– Vår organisation gör att det fungera väldigt bra, vi hjälps åt, har ett flexibelt förhållningssätt och vågar gå utanför ramarna. Tidigare hade vi mycket kvällsplanering men upplevde att vi ofta var trötta och inte hade fullt fokus. Då bestämde vi att testa att lägga dessa tillfällen på morgonen i stället, klockan 6–8.30, vilket vi tycker fungerar bra. Det kräver dock att man kan samarbeta och hjälpas åt över frukosten, och det kan ju vara svårt på en mindre förskola.

Även om allt fungerar bra på den egna förskolan har Linda Vist full förståelse för att det kan uppstå problem. Exempelvis på mindre förskolor där det kan vara svårt att täcka upp för varandra, eller är svårt att få fatt på vikarier vid sjukdom. Stora barngrupper och många i personalen som inte är behöriga är annat som kan sätta käppar i hjulet.

– På min förskola har vi bra förutsättningar, på min avdelning är fyra av sex förskollärare.

Linda Vist skulle inte ha något emot att få ytterligare några timmars planeringstid per vecka men hon understryker samtidigt att planeringens vara eller icke vara inte enbart handlar om antalet timmar i sig.

– Det är mycket annat som spelar in också. Det är till exempel viktigt att förskollärare prioriterar och tar vara på den tid de har, och att man hjälper varandra att klara av det. Det är värt mycket, säger hon.