"Vi behöver bli mer medvetna om vuxnas makt"
Mötet Möt Petronella Hellström från Ekerö som brinner för att barn ska få uttrycka sig på många sätt.
Det är viktigt att barnen har tillgång till bland annat dans och musik, tycker Petronella. Foto: Shutterstock
Vad skulle du vilja förändra i förskolan?
– Jag vill förändra synen på vårt uppdrag. Barnen, som vi samarbetar med, är vår framtid. Därför behöver vi bli mer medvetna om den makt vi vuxna har. Min utgångspunkt är att vi blir olika beroende på sammanhang. Därför måste vi fråga oss hur vi kan använda makten så att varje barn kan bli sitt bästa jag i alla situationer.
Vad inspireras du av?
– Otroligt mycket! Jag inspireras av barnen och de olika strategier de använder för att lösa utmaningar. Att se ”stjärnögon” tändas hos barnen är häftigt. Olika sorters kommunikation fascinerar mig – mimik, rörelse, ljud, beröring. Jag har erfarenhet av hur viktigt det är med tillgång till dans, musik och ateljématerial för barns kommunikation – särskilt för dem som inte har det verbala språket som de yngsta och barn med annat modersmål. Alla möten med människor inspirerar mig, bland annat med mina kollegor och all kompetens de har, som vår ateljérista, specialpedagog och danspedagog. Eftersom jag också är VFU-handledare träffar jag studenter, vilket skärper både öga och hjärna – dessutom får jag del av ny forskning!
Vad skulle du vilja lära dig mer om?
– Allt! Jag breddar och fördjupar ständigt mina kunskaper. Förra läsårets arbete med dans och musik utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, gav mersmak till fortsatt utforskande kring begreppet kommunikation. Specialpedagogiska verktyg gynnar dessutom alla barn. Vi kommer att fortsätta med det arbetet även detta läsår med drama och Läslyftet som tillägg. Mycket spännande!
Hur har du förändrats i yrket jämfört med när du var nyexad?
– Då konstaterade jag mycket att ”såhär är det”, tänkte ”rätt och fel”. Nu ställer jag mig ofta frågor, som ”Vad är syftet med…?” Jag vågar vara oviss och testa saker, för att sedan analysera och göra om. Jag märker nu att studenterna redan på utbildningen tränas i att använda de didaktiska frågorna, vilket är mycket bra eftersom det alltid finns minst två perspektiv på allt.
Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit i jobbet?
– Vårt yrke är ju inget soloframträdande, det bygger på samspel, så jag ser mig själv som en del i bra saker som jag är stolt över och det handlar om att få andra att växa – i alla åldrar. Som till synes små saker, till exempel ett barn som succesivt vågar åka rutschkana, det skapar självkänsla även i andra sammanhang, jag är en som kan om jag vågar prova. Förra läsårets fördjupningsarbete är jag stolt över, där barnen utforskade fåglar med hjälp av de 100 språken. Samt det utvärderingskoncept som jag varit med och skapat med reflektionsfrågor, skapande av bildspel, tvärgruppsredovisningar med feedback samt analys av verksamheten.
Vilken är den största utmaningen i jobbet?
– Att ta reda på, om varje barn: ”Vem är du, vem kan du bli och vem vill du bli?”. Levandegöra projekt – hur kan det bli laborativt och utforskande i vardagen? Att hålla balansen mellan att vilja mycket, kanalisera det och känna sig nöjd över det som blir gjort.
