
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Förskolan Kristallen i Helsingborg fortsätter med andra byggprojekt efter att rutschkanan blivit klar, berättar förskolläraren Sven Stedt och ateljeristan Kristina Schultz
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
I samband med ett nytt hållbarhetsprojekt ville pedagogerna på förskolan Kristallen i Helsingborg göra barnens lek på förskolegården mer meningsfull. En viktig del var att barnens egna röster skulle bli hörda: vilka önskemål fanns, var gillade de bäst att vara? För att ta reda på det fick barnen fotografera sina favoritplatser på gården och därefter utvidgades sökandet efter inspiration med utflykter. Bland annat fångade ett trasigt insektshotell deras uppmärksamhet.
– Vi byggde sedan ett insektshotell tillsammans på förskolan. Senare blev barnen även intresserade av kojor så vi samlade lastpallar och byggde en vid skogsdungen, berättar förskolläraren Sven Stedt.
Nu väcktes också barnens intresse för olika sorters byggnader; var och hur människor och djur kan bo. Förskolans ateljerista Kristina Schultz tog med sig flera hundra bilder på olika sorters byggnader som barnen fick ta del av.
– De fick sedan göra varsin bok med de bilder de valt ut. Det var så roligt, deras individuella smak och intresse kom verkligen fram. När de sedan fick rita och måla hus märktes tydligt att deras vyer hade vidgats, husen var alls inte lika stereotypa som tidigare, säger hon.
Rutschkanan byggdes förra våren, så här såg när barnen kommit en bit på vägen. Foto: Kristina Schultz.
Därefter var det dags att ta itu med förskolegården och barnen bestämde att de allra helst ville bygga en rutschkana. Med hjälp av papp, fanér, glasspinnar och annat material fick barnen först bygga egna små rutschkanemodeller – så som de ville att den riktiga skulle se ut.
– Vi ville få alla att känna sig delaktiga och det gick över förväntan. När alla var överens om hur rutschkanan skulle se ut tog Kristina fram en gemensam ritning och vi kunde börja bygga, berättar Sven Stedt.
De använde riktiga verktyg och barnen hittade snabbt sina favoritsysslor. Någon gillade bäst att såga, andra att skruva, limma, mäta och gjuta. Alla var delaktiga på sitt sätt, och bit för bit under våren växte rutschkanan fram. I slutet av maj var det dags för invigning.
Kristina Schultz och Sven Stedt på den färdiga rutschkanan med barnen på förskolan.
– Barnen var oerhört stolta över sitt projekt, och de växte i den tillit de fick. Många av dem som var med och byggde slutade strax därefter för att börja skolan, men bygget var identitetsskapande för vår avdelning och de andra barnen sa att de också ville börja på Tilliten och bygga. Vårt arbete inspirerade även andra förskolor, till och med i Albanien, säger Sven Stedt.
Sven Stedt
Ålder: 63 år.
Bor: I Mölle.
Gör: Arbetar som förstelärare vilket innebär att jag arbetar 80 procent på en av våra avdelningar. Övrig tid handleder jag kollegor och deltar i ledningsgruppen för våra förskolor.
Det bästa med yrket: Att kunna vara delaktig i långa projekt som utmanar barnen och mig som pedagog. Att ha frihet att tillsammans med barnen äga tiden för att låta projekt och idéer ta olika riktningar.
Kristina Schultz
Ålder: 40 år.
Bor: I Marieholm utanför Eslöv.
Gör: 50 procent ateljerista, 50 procent egen verksamhet som formgivare.
Det bästa med yrket: Att få förmedla min yrkeskunskap till nya kommande förmågor.
Intresset för bygg och konstruktion lever vidare på avdelningen. Just nu i mindre skala i form av modellbyggande av robotar, med tekniska lösningar som dioder och elmotorer.
– Här krävs det lite mer kunskap, och vissa delar är mer resultatstyrda för att få det att fungera. Men även här får barnen testa och experimentera mycket, säger Sven Stedt.
1. Våga spänna bågen. Ofta tenderar man att se det som inte går, men hinder är sällan hinder.
2. Skapa en målbild, det behöver inte bli exakt – men då finns en riktning. Sedan blir det sällan som man har planerat, därför gäller det att vara flexibel.
3. Testa många olika material så att barnen har chans att hitta hem i sitt eget handlag.
4. Ha tillit till barnen – och till er själva som pedagoger.
5. Låt barnen använda riktiga verktyg, men tänk på säkerheten.
6. En egen byggbod på gården underlättar, det står på vår önskelista.
7. Kom ihåg att man inte behöver kunna allt. Lita på att din erfarenhet och det du kan räcker.
8. Ett bra arbetslag med god samsyn är också en fördel, liksom en modig chef.
9. Det är lätt att göra samma sak som man alltid gjort, men det blir trist i längden. Det är roligt att testa något nytt.
Och några praktiska tips:
Använd snabbtvingar för att hålla fast materialen i olika byggmoment, som när ni sågar eller skruvar.
Använd japansåg som sågar på draget i stället för fogsvans.
Ha två skruvdragare i bruk, en att förborra med och en för att dra skruven.
LÄS OCKSÅ:
Mataffären fick fantasin att flöda
”Barn har rätt till skrubbsår”
Podcast: Riskfylld lek – utmanar alla
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.