Språket finns överallt

Biblioteket på Gubbabackens förskola är en viktig del i det språkutvecklande arbetet, förklarar förskollärarna Patrice Franitza och Christel Olsson. Foto: Sanna Dolck

Malmö har länge varit en mångkult­urell stad och andra språk än svenska är en del av vardagen här. Men så sent som för fyra år sedan nådde modersmålsstödet bara en fjärdedel av tusentals barn med annat modersmål i Malmö stads förskolor. Då var det upp till föräldrarna att söka stöd och i regel undervisade modersmålslärarna barnen en gång i veckan. Det var inte bra nog, ansåg Skolinspektionen och krävde bättring. Nu har staden integrerat modersmålslärarna, satsat på språkutvecklare, kartlagt alla språk, fortbildat personalen och ändrat förhållningssätt i förskolorna.

Vi kommer inte att lära dem språken korrekt, men det finns det andra som gör.

– Modersmålsarbetet ska genomsyra alla aktiviteter, säger Marina Adwani, förste förskollärare på två förskolor i Bunkeflostrand.

På Ängslätts förskola hittar vi barnskötaren Malgorzata Kwiatkowska och en grupp barn runt ett bord. Hon för en digital översättningspenna över en bok fylld av bilder på djur, matvaror och fordon. Pennan läser av bilderna och uttalar dem på olika språk.

Att parallell­läsa sagor på olika språk är ett vanligt inslag på Gubbabackens förskola. Foto: Sanna Dolck

– Majs. Kan du läsa det på spanska? frågar Malgorzata Kwiatkowska Evelyn, 6 år, som svarar snabbt.

– Maiz!

Översättningspennan upprepar ordet på spanska och bekräftar Evelyns uttal. Näst på tur är Serin, 5 år, som blygt uttalar ordet på arabiska och när de har gått bordet runt har översättningspennan fått läsa upp kinesiska, ryska och rumänska.

– Maimuță! säger Alex, 4 år, på rumänska när han ser en bild på en apa.

På avdelningen Fjärilen pågår en yogasession med en grupp yngre barn. Förskolläraren Tasmia Aslam har placerat ut upp och nedvända bilder på den gröna mattan. Hon räknar på engelska med barnen.

– One, two, three…

Vid ”fifteen” – så långt barnen kan räkna – stannar Tasmia Aslams pekande hand på en bild. Hon vänder upp bilden och visar det djur som finns på kortet.

– Monkey! ropar ett barn innan någon får en chans att räcka upp handen.

Tasmia Aslam förtydligar att ”monkey” betyder apa på engelska. Hon sneglar på sin fusklapp och frågar sedan vad apa heter på turkiska, hon säger att det är nästan samma ord som på persiska.

– Maymun! ropar ett barn.

Korrekt. Barnen sträcker ut armarna i en aplik yogaställning.

Förskolläraren Marina Adwani jämför modersmålsarbetet med matematik. På Ängslätts förskola sitter man inte längre och räknar siffror i en specifik aktivitet utan får in matematik i alla situationer – måltidsstunden, samlingen, fruktstunden. Så ska modersmålsarbetet också gå till, förklarar Marina Adwani och tar fruktstunden som exempel.

– Antingen kan man se det som att man bara delar ut frukten, eller så kan man göra det till en undervisningssituation. Om jag har som mål att barnen ska lära sig att säga tack på olika språk tar jag en bit frukt och säger tack på ryska, ”spasibo”. Sedan frågar jag barnet bredvid, vilket språk pratar du? Så skickar jag runt fruktkorgen medan barnen säger tack på sina språk eller ett annat, valfritt språk.

Vid inskolningar frågar personalen föräldrarna vilket språk barnet talar hemma. Ett land kan ha flera olika språk och vissa föräldrar kan vara andra- eller tredje generationens invandrade och talar inte språket själva.

För förskollärarna är det även viktigt att veta vilken kultur barnet känner sig hemma i, eftersom det hänger samman med modersmålet. Det menar Marina Adwani och berättar att personalen jobbar mycket med att stärka barnens kulturella identitet och självkänsla. Genom att vara nyfikna, frågande och se språk och kultur som en tillgång ska barn känna sig trygga med att använda modersmålet.

Marina Adwani, förste förskollärare på Ängslätts förskola, vill se modersmålsarbetet i alla aktiviteter. Foto: Sanna Dolck

– Vi har haft barn som inte vågar tala sitt modersmål. Då har vi kanske viskat: ”kan du tala till mig?”, eller visat barnet bilder för att få i gång språket. I slutet av året står barnet plötsligt i centrum och pratar sitt modersmål, säger Marina Adwani.

På Ängslätts förskola har hälften av alla barn ett annat modersmål än svenska. Framför allt har antalet språkgrupper ökat här de senaste åren. Danska är fortfarande det vanligaste modersmålet, men nu talas ett tjugotal språk innanför väggarna.

En mil bort, på Gubbabackens förskola i stadsdelen Fosie, går det 14 språk på 16 barn på förskolläraren Patrice Franitzas avdelning. Här har det varit fokus på modersmål under väldigt lång tid. Sedan flera år är parallelläsning – att läsa på olika språk vid samma tillfälle – ett vanligt inslag.

När vi kliver in på förskolan sitter en grupp barn redo för sagostund i förskolans bibliotek. Barnskötarna Åsa Hagenblad och Salwa Hadi slår sig ned mittemot dem med varsitt exemplar av Är du feg, Alfons Åberg?.

– Jag ska läsa på svenska och Salwa på arabiska, förklarar Åsa Hagenblad för gruppen.

Hon läser ett uppslag, Salwa Hadi läser samma sidor på arabiska och så turas de om boken ut. Det känns naturligt och läsningen förstärks av bilderna från boken som spelas upp på en tv-skärm. Barnen lyssnar nyfiket.

Bokstäver från olika alfabet hänger från taket och är uppklistrade på väggarna. I bokhyllorna står böcker på olika språk sida vid sida.

– Vi vill inte ställa böcker på andra språk på ett annat ställe än de svenska böckerna, för då exkluderar man ju dem, säger förste förskollärare Christel Olsson.

Förhållningssättet inom Malmös förskolor är att modersmålet är lika viktigt som det svenska språket. På Gubbabackens förskola uppmuntras barnen att tala det språk de känner sig bekväma med.

– Det är bättre att prata perfekt arabiska, då kommer man att prata perfekt svenska sen. För då har barnet en bas att stå på som går att översätta till det svenska språket i stället för att barnet kan två språk halvt och bryter på båda, säger förskolläraren Patrice Franitza.

Päivi Tilly och Maria Visser Rundquist leder arbetet med modersmål i Malmös förskolor i sina roller som språkutvecklare. Foto: Sanna Dolck

Hon och hennes kollegor rättar inte barn som uttalar något fel. De är noga med att säga ord på rätt sätt om det är ett språk de kan, så att barnen snappar upp det. Om ett barn ber om mjölk på ett språk som personalen inte förstår läser de av kroppsspråket och situationen i stället för att be barnet säga det på svenska.

– Då blir det en press på barnen och det är det sämsta man kan göra. I stället säger jag ”aah, du vill ha mjölk”, så hjälper jag till att ge ordet, säger Christel Olsson.

Flerspråkig personal uppmuntras att prata på sina modersmål och deras kompetens används mycket i det språkutvecklande arbetet. För de språk som inte finns representerade i arbetslagen används appar, spel, böcker och föräldrar. Förskollärarna förklarar vikten av att tala modersmålet hemma och ber föräldrarna dela med sig av språkkunskaper när de besöker förskolan.

– Om vi bara skickar hem ett papper och ber föräldrarna fylla i ord kommer lapparna aldrig tillbaka, det är så mycket annat som är viktigt i hemmet. Därför har vi tryckt upp stora bilder i hallen, så att de vid hämtning eller lämning enkelt kan fylla i vad till exempel vatten eller is heter på persiska, säger Patrice Franitza.

Patrice Franitza är språkombud på Gubbabackens förskola. Det är ett nytt inslag i Malmös förskolor och deras uppdrag är att vara drivande i det språkutvecklande arbetet. Språkombud från olika förskolor träffas några gånger per termin, diskuterar metoder och utbyter erfarenheter. Till sin hjälp har de språkutvecklare, som är ansvariga för att driva igenom den nya policyn för modersmål och handleda språkombuden som inte alltid har tid att gå igenom forskning och hitta nya metoder.

Maria Visser Rundquist, förskollärare och specialpedagog, är språkutvecklare i området kring Gubbabackens förskola.

– Vi är ute på förskolor och stöttar medarbetarna med idéer och tankar, driver utvecklingsprocesser kring språkutveckling och hjälper medarbetarna i hur de kan komma vidare, säger hon.

Hon förklarar att nuvarande arbetssätt grundar sig på forskning som visar att det är effektivast att arbeta med många språk samtidigt. Språken ska gå hand i hand för att berika barnen och Maria Visser Rundquist tycker att Gubbabackens förskola har fått till ett bra arbete kring det, framför allt med parallelläsningen.

– De integrerar språken och tänker inte att de jobbar till exempel med arabiska bara med de arabisktalande barnen. Alla barn är välkomna till sagostunderna och de tänker till kring skriftspråk på olika språk, har satsat på litteratur och olika språk syns tydligt i miljön, säger hon.

Tidigare fick vissa språkgrupper mer modersmålsstöd än andra i Malmös förskolor, så är det inte längre visar en färsk utvärdering. Men det finns att göra på andra fronter.

– Medarbetarna har fortfarande svårt att hitta verktyg som passar, som är lätta att ta till sig och använda i vardagen, säger Maria Visser Rundquist och tillägger:

– När det gäller samarbete med föräldrarna har många fortfarande inte hittat rätt strategi.

Enligt Päivi Tilly, språkutvecklare i Ängslätts förskolas område, tycker ofta personal som arbetar med flera modersmål att det är svårt att jobba med språk de inte är bekanta med och många är rädda för att uttala ord på de olika modersmålen fel.

– Men där visar forskningen att det är bättre att vi lär ut och låter barn bli medvetna om språken. Vi kommer inte att lära dem språken korrekt, men det finns det andra som gör, säger hon.