Planeringstiden hänger löst

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

I åratal har förskollärare efterfrågat pedagogisk utvecklingstid, ändå saknas det på många håll. Vi kollar vad facket gör åt saken.

Bristen på planeringstid är långt ifrån en ny fråga. Lärarförbundet har länge velat ha garanterad tid till planer­ing, för- och efterarbete och utveckling för förskollärare, men arbetsgivarorganisationerna har inte gått med på det.

– Dörren har inte bara varit stängd, den har varit låst och barrikaderad. Det beror på att våra centrala arbetsgivarparter inte har haft mandat från sina medlemmar för att hitta nationella lösningar, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Eftersom förhandlingar om nytt kollektivavtal pågår i skrivande stund vill Sveriges Kommuner och Landstings förhandlare Pia Murphy inte kommentera varför arbetsgivarna motsätter sig reglerad planeringstid.

Framför allt behöver vi arbetsgivare som visar större tillit så att vi själva får bedöma vad vi ska lägga tid på.

Enligt Johanna Jaara Åstrand är en knäckfråga hur ett nationellt avtal skulle kunna se ut, eftersom förutsättningarna skiljer sig så mycket åt. På en förskola kan det finnas flera förskollärare, medan det på en annan bara finns en som ska ansvara för pedagogisk planering och utveckling. Den personen behöver sannolikt andra förutsättningar än de som är fler att dela på ansvaret. Johanna Jaara Åstrand befarar även att sätta en särskild siffra – låt säga fyra timmar planeringstid i veckan – skulle leda till att arbetsgivarna nöjer sig med det trots att det i vissa fall skulle behövas mer än så.

– Vi måste ha avtal, lagar och förutsättningar som tar hänsyn till behov, kontext och hur organisationen ser ut. Framför allt behöver vi arbetsgivare som visar större tillit så att vi själva får bedöma vad vi ska lägga tid på och som försäkrar sig om att varje förskollärare har den tid som krävs för att göra det, säger hon.

Lärarnas arbetsbelastning och därmed arbetstid är en prioriterad fråga när facket förhandlar om nya kollektivavtal, det gäller såväl grundskollärare som lärare i förskoleklass och förskola. Johanna Jaara Åstrand tycker att frågan är extra relevant att lyfta när förskolans läroplan ses över.

– Det är ju en grundförutsättning att lärarna tillsammans med sina kollegor hinner diskutera, omsätta och utveckla verksamheten utifrån läroplanens mål, säger hon.

Eftersom Lärarförbundet inte har fått gehör från arbetsgivarorganisationerna försöker facket påverka politiker och tjänstemän på lokal nivå. Det har visat sig vara mer framgångsrikt. I flera kommuner har förbundet skrivit avtal som garanterar rätten till pedagogisk utvecklingstid för förskollärare. Johanna Jaara Åstrand upplever att frågan blir mer konkret och lättare att driva på lokal nivå.

– Inte minst märks det i sjukskrivningsstatistik och i förskollärarbristen, säger hon.

Bland de som har lyckats få igenom ett lokalt avtal finns Lärarförbundet i Falun. 2016 gick kommunen med på att förskol­lärarna som arbetar i förskola i snitt ska få fem timmars schemalagd pedagogisk utvecklingstid per vecka. Argumenten som gjorde att kommunen gav med sig var att tidsbristen skapar stress bland förskollärarna och att det är ett måste för att skapa en fungerande verksamhet.

– I Falun pratar politikerna mycket om likvärdig förskola. Då gäller det att vi som jobbar som förskollärare får tid till vårt uppdrag, säger Catarina Gehlin, förskol­lärare och huvudskyddsombud för Lärarförbundets lokalavdelning.

Dessvärre har situationen inte blivit mycket bättre i Falun. I en färsk enkät uttrycker många förskollärare att de inte hinner ta ut de garanterade timmarna och att alla chefer inte har schemalagt planeringstiden.

– De flesta är i verksamheten 38 timmar i veckan och då blir det bara två timmar över. De timmarna äts upp av kvällsmöten och andra möten, så då kan man säga att förskollärarna inte har någon enskild utvecklingstid alls, säger Catarina Gehlin.

Hon har presenterat enkätens resultat för kommunens verksamhetschef som ska ta upp frågan med förskolecheferna och påpeka för politikerna att grundbemanningen inom förskolan måste öka. Catarina Gehlin tror på förändring.

– Det här är ett avtal vi har med Falun kommun, så de måste se till att det fungerar.