Barnens bästa sitter i väggarna

Den här artikeln publicerades ursprungligen på forskolan.se

Kunskapshusets förskola i Eslöv är Sveriges första rättighetsbaserade förskola. Det betyder att barnkonventionen ska synas i allt, i såväl aktiviteter som bemötande.

Agneta Nilsson har hjälpt barnen att göra ett memoryspel med foton av deras bostäder och gatuadresser.
Foto: Emma Larsson

I ateljén på Kunskapshusets förskola i Eslöv sitter 5-åringarna Rinesa, Alice, Yasmin och Luscinia runt ett bord och klipper koncentrerat med var sin ”bästa barnsaxen”.

– Saxarna är rätt nya och eftersom de är ganska vassa plockade någon bort dem från ateljén. Det var så klart inte populärt och nu har barnen börjat kalla dem ”bästa barnsaxen” för att inte samma misstag ska begås igen, förklarar barnskötaren Agneta Nilsson.

Bilderna som barnen varsamt klipper ut föreställer deras respektive hem. De klipper också ut var sitt foto på sin egen gatuadress. Så småningom ska de laminera sina bilder och tillverka ett bostadsmemory.

Nyckeln är att det förankras hos alla.

Den här gruppen har tidigare gått på promenad till varje barns hus med medhavd kamera. Det barn, vars hem de har varit på väg för att titta på, har fått gå först och visa vägen.

Barnen gör självporträtt i lera tillsammans med förskolläraren Birgitta Pettersson.
Foto: Emma Larsson

– Vi har pratat mycket om hem och familj den senaste tiden. Att det kan se så väldigt olika ut både hur man bor och vilka som bor tillsammans. Men att alla barn har rätt till en bostad och någon som tar hand om dem, säger Agneta Nilsson.

Kunskapshusets förskola är först i landet med att vara en så kallad rättighetsbaserad förskola. Arbetsmodellen är skapad av Unicef och bygger på att allt som sker inom verksamheten ska ta sin utgångspunkt i barnkonventionen.

Från början, när det hela sjösattes, var Unicef-konceptet enbart tänkt för äldre barn och riktade sig till skolan. Men dåvarande rektorn på F–6-skolan Västra skolan och Kunskapshusets förskolechef, Karolina Åkesson, hade ett nära samarbete. De hade bland annat båda utbildat sig till barnrättsstrateger hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

En av Karolina Åkessons förskolor låg på den tiden i bottenplanet på Västra skolan. Så när skolans rektor år 2013 fick frågan om att ingå i ett pilotprojekt genom Unicef såg hon till att förskolan kom med.

– Vi fick så klart göra om och anpassa en del av materialet men det var bra att min rektorskollega stod på sig. Varför skulle man inte kunna jobba med barnkonventionen också med ett- eller tvååringar likväl som med nioåringar? Det handlar om att lägga det på en för barnet lagom nivå, säger Karolina Åkesson och konstaterar nöjt att Unicef nu för en dialog om att utvidga modellen till att även inkludera förskolor.

Numera har den lilla förskolan, som låg i skolans bottenplan, slagits samman med Kunskapshusets förskola. Mia H Östlund, biträdande förskolechef för Karolina Åkessons område, var på den tiden förskollärare här. Hon utsågs till en av två koordinatorer för att införliva det rättighetsbaserade arbetet.

– Nyckeln är att det förankras hos alla medarbetare och blir en inkluderad del av verksamheten, att tänket finns med i allt. Jag som förskolechef kan ju inte ensam dra runt det, säger Karolina Åkesson.

Stora torget i Eslöv ska göras om. Barnen har fått säga vad de tycker till tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret.
Foto: Emma Larsson

Efter att både hon och koordinatorerna hade gått ett flertal utbildningar tillsammans med övriga pilotskolor hos Unicef, startade arbetet med att sondera kunskapsläget hos den egna personalen. Samtliga fick fylla i en enkät med frågor om barnkonventionen. Mia H Östlund tycker att det var ett bra sätt att lyfta temat, det gjorde att alla landade i att det var viktigt och något de behövde utveckla.

– Det är lätt att tro att man har full koll på barnkonventionen när man är utbildad förskollärare och jobbar med barn hela dagarna. Enkäten hjälpte oss att se var luckorna fanns. Vi har jobbat mycket med att vända och vrida på olika dilemman och att dyka djupare i många av artiklarna, säger hon.

Nu är det 2018 och fem år har hunnit passera. Pilotprojektet är över och Mia H Östlund har fört de lärdomar hon fick som koordinator vidare och utbildat alla sina kollegor i förskolan. Personalen har både ägnat flera heldagar kring barnkonventionen samt tagit upp den på åtskilliga APT:er. Modellen är nu på gång att spridas vidare till övriga förskolor i området.

Biträdande förskolechef Mia H Östlund.

– På Kunskapshuset har vi genom åren haft många och långa värdegrundsdiskussioner, bland annat med att skatta vilka artiklar som är viktigast. Det har lett till en mer öppen och prestigelös miljö. De svåra frågorna gör att man kommer varandra närmare, säger Mia H Östlund.

Vi återvänder till Agneta Nilsson som avslutat memorytillverkningen med 5-åringarna. Tillsammans med kollegan och förskolläraren Birgitta Pettersson har hon varit med ända från starten i pilot förskolan. Överallt i lokalerna är barnkonventionen närvarande. Artiklar sitter uppsatta jämte dokumentation av olika projekt. Just nu arbetar exempelvis hela enhetens förskolor med temat ”I dialog med staden”.

Kollegorna här på Kunskapshuset har involverat barnen i den pågående ombyggnationen av stadens Stora torg, som ligger nära förskolan. Barnen har mött tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, fått säga hur de skulle vilja ha det, granskat arkitektens ritningar, diskuterat tillgänglighet, varit på plats och mätt – med snören och linjaler – sida vid sida med byggarbetare. De fastnade för torgets många träd och upptäckte fågelholkar. Och det ledde vidare till att utforska fåglar och träd och att prata om rötter.

Förskolechef Karolina Åkesson.

– Vi vill få barnen att uppleva att de är en del av samhället, att deras röster är viktiga, säger Birgitta Pettersson.

Barnkonventionen märks inte enbart i aktiviteterna. Den ska också genomsyra bemötandet. Birgitta Pettersson tycker att allt stötande och blötande av de olika artiklarna har fått henne mer lyhörd. Att hon och kollegorna i dag är bättre på att låta barnen vara med och bestämma, på riktigt.

– Barnkonventionen hjälper oss att fördjupa förskolans allmänna värdegrund och den blir ett verktyg för att ta läroplanens olika mål ännu ett steg längre, med ett tydligare barnperspektiv, säger Birgitta Pettersson.

Numera är barnkonventionen också ett av de prioriterade målen i kommunens kvalitetsmätningssystem för förskolorna. Det ligger parallellt med exempelvis matematik, språk och digitalt arbete. Karolina Åkesson och Mia H Östlund kan ha haft del i det. När de möter politiker och tjänstemän är de noga med att alltid lyfta vikten av att barnkonventionen ska synliggöras.

– Att konventionen finns med i kvalitetsmätningssystemet har gjort att den blir naturligt närvarande i all vår planering och reflektion. Jag tror det är så det måste vara om det ska fungera långsiktigt, att konventionen blir en självklar del och inte något man jobbar med vid sidan om, säger Mia H Östlund.