Utbildades i hedersförtryck – då fördubblades anmälningarna

Stadsrevisionens granskning av Malmös förskolor fick nationell uppmärksamhet förra månaden. Uppgiften att blott en enda orosanmälan kopplad till heder hade lämnats in under de tio första månaderna 2023 gav en bild av hur lite som görs. 

Det är inte bara Malmös förskolor som gjort för lite för att upptäcka barn som är utsatta för hedersförtryck, oförmågan att se och åtgärda problemen finns även på många andra håll i landet.

I Haninge, en kommun med 100 000 invånare söder om Stockholm, har man satt igång ett ambitiöst trygghetsskapande arbete som bland annat innefattar utbildning av all personal på de 42 kommunala förskolorna. 

Lärde sig upptäcka utsatthet

Utbildningen, som tagits fram tillsammans med forskare vid Linköpings universitet, testades första gången mellan januari och oktober 2023. Fokus låg på att lära sig upptäcka all typ av utsatthet, men mycket handlade om just hedersförtryck. 

Och resultatet kom omedelbart: under den tiden som utbildningen pågick – för övrigt samma period som Malmös förskolor bara lämnade in en orosanmälan – fördubblades antalet orosanmälningar till 97 stycken. Alla handlade inte om heder, men många.
– Det är förstås sorgligt att personalen känner oro för så många barn, säger initiativtagaren och verksamhetschefen Åsa Harge. Men det visar att utbildningen behövs. 

På Vargbergets förskola i Västerhaninge är Laima Mineikis ”jättenöjd” med vad hon lärt sig.
– Jag känner mig tryggare nu när jag vet mer. Jag gjorde själv en orosanmälan under utbildningen. 

Laima Mineikis är inte ensam om sina stärkta kunskaper: en enkät visar att före utbildningen svarade 46 procent att de kunde ”ganska mycket” om tecken på hedersrelaterat våld och förtryck, efter utbildningen svarade 77 procent samma sak.

Reagerar annorlunda efter utbildningen

Kursen ägde rum under apt, bland annat fick man se kortfilmer på olika ”case”. I en film blir pappan till en pojke arg och skäller ut personalen då de låtit sonen ha på sig klänning.
– I ett sånt fall måste vi stå upp för förskolans värdegrund, berätta för pappan att pojkar visst får klä ut sig till tjejer om de vill, säger Laima Mineikis. Och vi måste fråga oss hur pojken har det där hemma. 

I en annan film ställer sig en flicka sist i matkön. När pedagoger frågar varför svarar hon ”för att pojkar alltid ska ta mat först”. Laima Mineikis chef Elin Toivonen, biträdande rektor med bakgrund som förskollärare, berättar att det blev en ögonöppnare för personalen:
– Många av oss tänkte att vi kanske inte hade reagerat likadant på en sån händelse före utbildningen. Vi hade kanske känt att det handlade om en flicka som visade hänsyn, som tänkte på andra.

Men i själva verket är det ett tydligt tecken på att flickan har en underordnad ställning i familjen – och att det finns skäl till oro.
– Det är viktigt att vi fångar upp sådana händelser och pratar med barnen redan vid första tillfället. 

Kan rådfråga socialtjänsten

Under utbildningen fick de också lära sig att de kan rådfråga socialtjänsten innan de gör en anmälan, något som flera redan börjat med. En som också varit drivande i arbetet är Maria Sandström, rektor för kommunens norra förskolor:
– De upplever en trygghet över att få tala med expertisen och veta det inte är förskolan som ska bedöma om oron handlar om heder, det är socialtjänstens ansvar.

Elin Toivonen tillägger:
– Sådana samtal ökar också kompetensen hos personalen. Jag skulle önska att detta fanns på lärarutbildningen och som fortbildning på alla förskolor i landet!

Förskolechefen Åsa Harge berättar att de haft utbildningar tidigare, men som varit alltför teoretiska, som inte lett till nytänkande. Hon minns hur socialtjänsten för några år sedan oroligt konstaterade: ”Vi får knappt några samtal från förskolan”, varken om hedersutsatta eller utsatta för annan typ av våld eller otrygghet.
– Så kunde det inte fortsätta, det var orimligt, förskolan är ju ofta det enda skyddsnät som barnet har. 

Liksom i Malmö har de haft en utmaning med personal som själva lever i en hederskontext.
– Det är extra svårt för dem, därför behöver de också extra stöd, vi har till exempel tagit in en psykolog.

Rektorn kan skriva under

Malmö har också problem med personal som inte vågar anmäla, hur gör ni där?

 – Vi erbjuder dem möjligheten att förbli anonyma, att rektorn gör anmälan istället, säger Åsa Harge. Jag stod bakom orosanmälningar som rektor vid ett par tillfällen, då jag bedömde att anmälan skulle utebli om inte jag gjorde den. Men det sker inte ofta. 

Ett av problemen med metoden är att socialtjänsten bara får tala med den som står bakom en anmälan. Rektorn måste alltså samla in informationen om fallet, vilket kan ta tid – och vara farligt om läget är akut.
– Därför har vi bestämt att det är bättre att rusta personalen att själva både våga och kunna göra orosanmälningar.

Utbildningen som Haninge tog del av kommer att bli tillgänglig online den 12 april. Läs mer om utbildningen här!

LÄS ÄVEN:

Så undervisar du i svenska som andraspråk i förskolan

Bristande språkkunskaper hos förskolepersonalen i utsatta områden

Podcast: Borde vi göra fler orosanmälningar?