Naturvetenskap utomhus – förskolan som jobbar med universitetet

Regnet hänger i luften när barnen på avdelning Vildhästen på Ryttarebyns förskola i Staffanstorp sätter sig tillrätta på en stor vit presenning framför den svarta tavlan som förskolläraren Mari Nilsson låtit montera utomhus.
– Året om samlas vi framför svarta tavlan som egentligen inte är en vanlig svart tavla utan en bit behandlat trä som vår vaktmästare hittade på ett byggvaruhus. Den funkar perfekt att skriva på ute i det fria, säger Mari. 

Den uppfinningen går hand i hand med undervisningen i hållbarhet, som handlar om att lära barnen att återvinna och ta vara på restprodukter i stället för att bara slänga sådant som inte alls måste vara skräp på sophögen.

Den här veckan är temat kompisskap och det knyts till de övergripande ämnena hållbarhet och naturkunskap. Mari skriver ordet KOMPIS på tavlan och därefter spelar hon och hennes två kollegor Anna och Amanda upp ett rollspel, där en av dem hamnar utanför gemenskapen. Alla de 24 barnen delas in i grupper om fyra och får i uppgift att leta stenar som de sedan ska placera i formationer av bokstäver som skapar just ordet ”kompis”.
– Titta, jag har hittat en levande mask! utropar Oskar stolt och visar upp den i sin gula mugg. 

– Masken blir perfekt som bokstaven S i kompis, säger Isabelle och ser lycklig ut.

Tillsammans ger sig gruppen av för att leta efter stenar och börjar snart bygga ordet tillsammans på marken. Masken släpps i väg igen efter att hela gruppen fått se den. När alla är klara med uppdraget sammanfattas det barnen just har varit med om.  

Mari frågar hur en bra kompis ska vara och vad man kan göra för att ingen ska hamna utanför.
– Man kan ju fråga om alla vill vara med. Och man kan krama den som har blivit ledsen, föreslår Oskar. 

Det svaret leder till att alla tillsammans sjunger en sång om att kramas och så blir det stor gruppkram.

Mari Nilsson har arbetat som förskollärare i 31 år, men att undervisa barnen på det här nya sättet startade för tre år sedan och härrör från ett samarbetsprojekt med Malmö universitet. Sedan starten deltar hon i två seminarier per termin där hon får ta del av forskares berättelser om lärandemodeller, som variationsteoretisk, lekresponsiv och poststrukturell undervisning (se faktaruta nedan). Spännande modeller som hon sedan får möjlighet att praktisera ute på förskolan.
– Vi dokumenterar systematiskt vår undervisning genom att filma och fylla i samplanerings- och samvärderings­dokument från Malmö universitet, och de använder sedan materialet i sin vidare forskning, säger Mari. 

Tekniken i undervisningen går ut på att väcka barnens intresse och vetgirighet och att ”stoppa ord i ryggsäcken” som gynnar framtida kunskapsinhämtning i skolan, trots att det kan vara ett tag kvar till skolstart. – Barnen tränas i att reflektera och analysera. De får samarbeta i grupp och de lär sig väldigt mycket av varandra. Att leva hållbart och att inte slösa på saker utan i stället ta vara på allt, genomsyrar hela lärandeprocessen. Vi återvinner sådant som barnen hittar i naturen när vi är ute på promenad, säger Mari.

Barnens nyfikenhet uppmuntras genom att de tillsammans med förskollärarna får grotta ner sig i de lexikon som alltid finns tillgängliga. För som femåringarna Isabelle och Freja säger:
– Det är alltid roligt att lära sig nya saker! 

Barnen i den här barngruppen har nu hunnit fylla fem, några av dem är sex år. De är kunskapstörstande och de gillar utmaningar, berättar Mari.
– Alla är engagerade och alla barnen gillar att vara ute i naturen. Att konstruera saker av naturmaterial är kul. Vi använder oss av pinnar, stenar, kastanjer, löv, gräs och mossa, utifrån vad årstiderna erbjuder.

LÄS ÄVEN

Eva Lindström: Lera viktigare än lärplattor i förskolan

Dilemmat: Barn som vägrar gå på toa

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Lyssna på Förskolan här!