
Mia Bergqvist framhåller delaktighet som viktigast av allt. Foto: Linus Meyer
Fula ord
Men hallå, sa du...?
Mia Bergqvist har jobbat som förskollärare sedan 1980-talet. Genom åren har hon noterat en tydlig förändring i barns språkbruk, även hos de yngsta.
Här är Mias tips om språkbruk & laddade ord i förskolan.
Oj, vad barnen i Sverige svär mycket.” Det utbrast Mia Bergqvists kanadensiska vänner som under sin vistelse i Sverige hade varit på studiebesök på en förskola. När Mia frågade vad de menade svarade de att barnen sa ”shit” väldigt ofta.
– Det var tur att det inte var min förskola de besökte. Men att använda engelska uttryck är ju väldigt vanligt i dag. När jag började som förskollärare hade vi inga paddor eller datorer, och bara två tv kanaler som dessutom sällan hade engelsktalande program. Nu finns det en uppsjö av allt detta, och det märks på orden barnen använder. Jag märker det även hos yngre kollegor där det förekommer många ”oh shit” när de pratar.
Sedan förra terminen arbetar Mia Bergqvist på Norrlandiaförskolan Utkiken i Nacka. Liksom på hennes tidigare arbetsplatser är det nolltolerans mot svordomar som gäller. Mia betonar vikten av att föra diskussioner med sina kollegor när det gäller språkbruk. Vad är laddade ord för dig? Vad är det för mig? Har orden samma innebörd för oss alla?
Man måste komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla.
– För mig är det exempelvis inte okej att säga ”shit”, säger Mia Bergqvist. Men jag har hört det både från programledare på Bolibompa och i julkalendern. Jag tycker verkligen att de ska se över vilket språk som används. Barn influeras av det de hör.
Mia berättar om hur hon under en period hade engelsktalande vårdnadshavare till barn på förskolan, och hur de reagerade på att några av de svensktalande vårdnadshavarna använde sig av engelska laddade ord. Vid ett tillfälle fick hon då lov att be de senare att sluta svära i barnens närvaro.
– Han frågade vad jag menade och jag uppmärksammade honom på att han svor på just engelska och att det var det språk barnen pratade. Då förstod han. Men visst, det är inte alltid så lätt.
Mia Bergqvist tycker att det är spännande med språk, hur det utvecklas och hur barn påverkas av omgivningen. När hon jobbade på en förskola i Dalarna, där barnen hade nära kontakt med mor- och farföräldrar, var språket mer gammaldags.
– Barnen pratade även om älgpass och bössor, det var normala lekar varje höst. Det är det inte här i Nacka, tillägger hon med ett skratt.
En annan förskola hon arbetat på låg i direkt anslutning till skolan och hon märkte hur förskolans barn snappade upp laddade ord från de äldre på skolgården intill.
– Andra lär sig av äldre syskon, eller via tv-program och andra medier.
En annan viktig aspekt i det här med laddade ord och språkbruk som Mia lyfter fram är att vi inte alltid har samma uppfattning om vad ett ord faktiskt betyder för den som säger det. Hon berättar om en före detta kollega vars elvaåriga dotter kom hem en dag och sa att det hade varit så tråkigt hemma hos en kompis eftersom kompisen och hennes kille bara ”satt och hånglade i soffan hela tiden”.
Mia Bergqvist framhåller delaktighet som viktigast av allt. Foto: Linus Meyer
– Min kollegas första tanke var: Vad håller de på med? Men sedan lugnade hon sig och frågade lugnt dottern vad hon menade. Svaret blev att ”de höll varandra i handen hela tiden”. Ordets betydelse var alltså olika för min kollega och dottern. Så kan det vara och det här är något som vi i förskolan ska vara medvetna om, att inte direkt gå i affekt.
Själv minns Mia Bergqvist en gång hur ett barn på förskolan sa ”jävla hora”. När hon frågade visade det sig att barnet i fråga inte hade en aning om vad ordet egentligen betydde.
Om ett barn säger något olämpligt råder hon därför att inte direkt säga nej och fy utan att i stället bemöta uttalandet med öppna frågor. Att sätta sig på huk, fråga varför barnet sa just så, vad hen menar och var hen har lärt sig just det ordet.
– I stället för att stå över barnet och se arg ut och säga nej är det bättre att använda professionell pedagogik. Då blir situationen nedtonad och man får en bättre förklaring till saker och ting. Det är viktigt att förklara att ”om du säger så här blir din kompis ledsen”. Men man måste också komma ihåg att skilja på handling och person för att inte tära på barnets självkänsla, att det är själva handlingen som är fel och inget annat.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.