Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Under april får Sveriges alla kommunala förskollärare sin nya lön. Lönefrågan brukar vara det fackliga ämne som engagerar mest. Ända kanske det som många tror sig ha minst chans att själva påverka, i alla fall med nån rejäl skillnad. Om det bara skiljer en femtiolapp i löneökning på mig och min arbetskamrat, vad är det då att bråka om, liksom?

Jag skulle ändå vilja peka på ett par saker som kan göra skillnad. Först i det lilla, på arbetsplatsnivå. Då pratar jag lönepott, alltså den påse pengar din rektor får sig tilldelad för att lägga på dig och dina arbetskamraters löneökningar. Trots att avtalet är sifferlöst tänker varje kommun ändå i procentsatser. Säg att det handlar om ett par procent i er kommun. 

På en arbetsplats med mycket god löneutveckling, där förskollärare toppresterar, betyder det alltså en större lönepottspåse i kronor räknat. Vad skulle hända om en förskollärare på arbetsplatsen med dålig löneutveckling skulle söka jobb på förskolan med god löneutveckling? Mer i plånboken? Ja, där är chansen som störst!

Har du tur och det fortfarande är svårt att få tag på förskollärare hos din gamla arbetsgivare kan du ta med dig den nya lönen hem efter några år i exil.

Ett lite vidare perspektiv är det kommunövergripande. Hur ser den socioekonomiska statusen ut i din kommun? Om arbetslösheten och ohälsan är hög och kommunens skatteintäkter därefter (de finansierar i mångt och mycket din lön), då kan en välmående kommun på pendlingsavstånd vara mer lockande för löneutvecklingen. Där utbildningsnivån är högre, folk mår bättre, arbetslösheten är lägre och skatteintäkterna högre. Där är chansen stor att du får en så skälig lön att du både kan leva på den och sätta dig på en buss för den utan att pendlingen inverkar på din nya ekonomi.

Det är den grymma sanningen.  

Och har du tur och det fortfarande är svårt att få tag på förskollärare hos din gamla arbetsgivare kan du ta med dig den nya lönen hem efter några år i exil.

Det här perspektivet på lön är lite läskigt. För vad betyder det i förlängningen? Att arbetsplatser med svag löneutveckling får allt svårare att rekrytera bra förskollärare? Att alla pedagoger med lyskraft samlar sig i stora klickar på de förskolor som redan utmärker sig och där löneutvecklingen redan pekar rakt uppåt? Och är det bara i de blomstrande kommunerna det till slut kommer att finnas gudabenådade lärare? Vad innebär det för den likvärdiga förskolan och alla barns rätt till likvärdig utbildning – för pojken med den lågutbildade mamman med hög sjukfrånvaro och för flickan med pappan i chefsposition som älskar att springa maraton?

På vilken sorts arbetsplats kommer din glöd att leva längst?

LÄS ÄVEN

Högläsning: låt barnen känna längtan

Efter lunchbråket i Gävle-föskolorna – dags för bättre struktur!

Så gjorde vi: Spännande musikinstrument

Lyssna på Förskolan här!

Läs mer: Etisk stress i förskolan – alla viktiga jobbs baksida