
Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
Likvärdighet Alla förskolor på Järvafältet ska få besök av polisen. Barnen måste förstå att polisen inte står för något läskigt och dramatiskt, utan tvärtom något tryggt och säkert. Vi var med när områdespolisen hälsade på en förskola i Akalla.
– Det är fantastiskt att barnen lär känna vår områdespolis, säger förskolläraren Sahra Abdalle Hussein.
Det lyser av förväntan i barnens ögon när områdespolisen Rissa Seidou och två kollegor kliver in på förskolan Akalla Hill.
– Hej allihop, är ni glada att se polisen?
Salen fylls av ljudet från ett unisont ”jaaa!”, varpå samtliga 18 femåringar får berätta för polisen vad de heter. När hon till sist fått sorlet att tystna formulerar hon den stora och viktiga frågan:
– Vad gör polisen?
Svaren kommer smattrande utan betänketid: ”Tar tjuvarna”, ”Tar dumma människor”, ”Hjälper människor”. Rissa berömmer barnen och tar sedan fram en stor kasse.
– Här har jag presenter som ni ska få på slutet. Men först ska ni få jobba lite.
Ur kassen lyfter hon upp en bunt klippark med rubriken ”Klä din polis för olika uppdrag”. Entusiasmen går inte att ta miste på när barnen inser att de ska få göra klippdockor. ”Jag vill göra en tjejpolis!”, ropar en flicka och sätter saxen i arket.
Medan arbetet är i full gång kliver Rissa åt sidan och berättar bakgrunden till besöket, ett besök som kom till på polisens initiativ.
– Jag hade varit ute på förskolor ett par gånger före pandemin, men på senare tid har intresset att få besök av mig och andra poliser ökat kraftigt.
Förskolorna och polisen har en gemensam målsättning: att avdramatisera den roll som polisen har. Redan barn i förskoleåldern snappar upp att det händer otäcka saker i området, att människor blir skjutna eller utsätts för annan typ av våld.
Rissa Seidou har fått höra att vissa sökt till polisutbildningen med henne som förebild.
För en del barn har polisen kommit att förknippas med hemskheter, med företeelser som de inte förstår.
– Därför är det så viktigt att vi poliser får berätta för barnen vad vi gör, att vi finns här för deras skull, att de alltid kan komma fram och prata med oss. Vi besöker ofta skolor, men vi har bestämt att det trygghetsskapande arbetet ska börja ännu tidigare.
Nyligen skickade polisen ut en förfrågan till alla förskolor i stadsdelen Rinkeby-Kista och undrade om de skulle vilja ha besök. Responsen var översvallande.
– Vi skulle behöva vara fler områdespoliser för att klara den stora efterfrågan!
När de är ute på förskolorna pratar de självfallet om trafiksäkerhetsfrågor. Men Rissa har av erfarenhet insett att hon måste ta upp andra och svårare ämnen också, eftersom hon träffat barn med ”ett osunt intresse för vapen”.
– En sexåring kom till exempel fram till mig och frågade om han fick låna min pistol, om han fick prova att ”skjuta mig”. Jag har föreläst för många barn i olika stadsdelar men har aldrig stött på detta tidigare.
Intill oss börjar barnen bli klara med sina klippdockor. Rissa knäpper upp lite av sin skjorta och visar upp den svarta skyddsvästen undertill.
– Vad är det här?
Flera av barnen viftar med sina nyklippta dockor där skyddsvästen kommit på plats.
– Varför har vi en sån här?
Inget av barnen kan svara.
– Vi har den för att det finns onda människor som vill hugga polisen eller vill skjuta på oss. Känn här hur hård den är!
Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet.
När alla barnen fått kliva fram och känna så kommer Rissa in på den kittlande och kanske viktigaste frågan av alla:
– Vilka är polisens viktigaste vapen?
Barnen sitter tysta, några förstulna blickar riktas mot pistolen i hölstret på hennes höft. Men ingen svarar, trots att hon upprepar frågan. Så hon svarar själv:
– Polisens viktigaste vapen är munnen, pennan och papperet, säger hon och pekar i tur och ordning på sin mun, sina pennor i bröstfickan och sitt block.
Rissa ber barnen upprepa: ”Munnen, pennan, pappret.”
– Pistolen här, säger hon och lägger handen på kolven, den använder vi väldigt sällan. Pistolen är inte bra, den hjälper inte.
Barnen lyssnar storögt medan hon berättar att när något har hänt, när några har bråkat med varandra, så pratar hon med alla och lyssnar på vad de har att säga. Och sedan skriver hon ner allt hon får höra.
– Det är som hos er här i förskolan, om ni blir arga på varandra ska ni ju inte börja bråka och puttas, ni ska prata med varandra.
– Inte puttas! upprepar ett av barnen och de andra hojtar med.
I ett hörn av salen står förskolans rektor Maud Svensson och följer mötet med stort intresse. Hon hade inte tänkt vara där, men när vi på tidningen ringde och frågade henne ett par dagar tidigare om hennes åsikter om besöket blev hon nyfiken.
Och hon sticker inte under stol med att hon också blev lite orolig.
– När jag förstod att media skulle vara här tänkte jag att det kunde bli ett konstigt fokus. Vi är ju vana vid alla negativa rubriker, vid all uppmärksamhet kring det tråkiga i vårt område samtidigt som vi tycker att det också händer så mycket positivt här.
Så vad tycker du så här långt?
– Det här är väldigt bra, såna här besök borde många förskolor få. Det var ju fantastiskt att höra hur hon beskrev polisens vapen för barnen.
Vad var du orolig för?
– Jag är alltid orolig för att vårt område blir mer stigmatiserat än det redan är. Jag hade trott att mötet nästan uteslutande skulle handla om cykelsäkerhet, så jag kände mig inte helt trygg när du förklarade att också andra frågor skulle komma upp.
Men nu känner du dig tryggare?
– Absolut, jag håller helt med om att vi måste avdramatisera polisens roll, få barnen att förstå vad polisen arbetar med. Precis som när vi bjuder in andra yrkesgrupper, till exempel brandmän eller renhållningsarbetare.
Rissas möte med barnen är på väg att rundas av, även om inget tyder på att barnen börjat tröttna.
– Hur många av er vill bli poliser? Räck upp en hand!
En hand åker upp i luften, och så ytterligare en. Till sist viftar hälften av barnen.
– Oj, fantastiskt! Det här måste vi berätta för våra chefer, säger hon och ler mot sina två kollegor intill.
Lucia, Taaliah och Hanna och deras kamrater på förskolan Akalla Hill fick ett uppskattat besök av områdespolisen.
Mätningar har visat att uppåt 75 procent av de boende i Järvaområdet har lågt eller inget förtroende för polisen, sådana attityder bland vuxna kan förstås smitta av sig på barnen.
– Genom att de lär känna mig och andra poliser i tidig ålder kan de få en mer korrekt och positiv bild av vår roll i området.
Rissa avslutar med att ta fram de 18 presenterna: varsin reflex i formen av en polisbil.
– Vi hade bara reflexer med tråkig text i lager, säger hon till mig efteråt. Så jag övertygade ledningen att låta mig beställa dessa bilar och även klippdockorna. Det måste vara roligt när vi kommer!
Rissa och hennes två kollegor, som vill förbli anonyma i tidningen, måste hasta vidare. Barnen vinkar till dem även efter att ytterdörren gått igen.
Ett par dagar senare ringer jag förskolläraren Sahra Abdalle Hussein och frågar vad barnen nu säger när de smält intrycken från besöket.
– De är så glada och upprymda, polisbilen har de satt på väskan eller overallen. Och de berättar spontant för de andra barnen om polisens viktigaste vapen: ”Munnen, pennan och pappret.”
Och hur har deras föräldrar reagerat? Många har ju en kylig inställning till polisen.
– Jättepositiva! De vill gärna ha bilder av sina barn med polisen. De har kanske inte sett polisen i den här rollen så ofta.
Själv har Sahra Abdalle Hussein sin åsikt klar:
– Polisen borde komma till oss varje år!
LÄS ÄVEN
Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar
Stort speltest – förskolor provspelar årets nyheter
Vikten av gemenskap i arbetslaget
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.