Laura läser boken om björnen Mur för Edith.
Förskollärare på ständig turné
Likvärdighet Laura Paasio pendlar mellan förskolor över hela Göteborg – som ambulerande finsktalande förskollärare. Uppdraget: att ge barn lagstadgat språkstöd.
Buss 17 stannar på hållplatsen i Björkekärr. Laura Paasio klämmer sig ut i strömmen av passagerare med ryggsäcken i ena handen och gitarren över axeln. På Studiegångens förskola väntar Amy Vitikka, 4,5 år. När dörren öppnas studsar hon fram och drar ivrigt i tröjan.
– Jag har Mumin på mig! Och i går ramlade jag. Så nu har jag Muminplåster, säger hon och pekar på knäna.
– Åh, så fint, säger Laura Paasio och böjer sig fram och visar Lilla My som dinglar i örsnibben.
Laura Paasio och Amy Vitikka leker med en skärm.
Det är dags för veckans finskatimme. Dagens första aktivitet är programmering. Laura Paasio plockar upp en robot ur ryggsäcken.
– No niin, så där! Tryck på den gröna knappen. Just det, vihreä. Räkna hur många steg robotti ska ta för att nå målet.
– Ett, två, tre, börjar Amy Vitikka.
Laura Paasio stämmer snabbt in.
– Yksi, kaksi, kolme …
Den lilla skjutsen är allt som krävs.
– Neljä, viisi, kuusi, fortsätter Amy Vitikka.
Skyldighet att erbjuda finsk utbildning
Göteborg ingår i finskt förvaltningsområde. Det betyder att Sverigefinnar har lagstadgade språkliga rättigheter. Staden är skyldig att ge minoritetsspråket förstärkt skydd och stöd. Det berör förskolan. Vårdnadshavare kan kräva att hela eller en väsentlig del av utbildningen är på finska.
Vårvintern 2018 satt Laura Paasio på ett möte med förskoleförvaltningens tvåspråkiga nätverksgrupp. Förvaltningsområdet hade fått statliga pengar för att anställa en finsktalande ambulerande förskollärare i ett halvår. Men var skulle man hitta en sådan?
– Här, sa jag. Då hade jag arbetat inom förskolan i 28 år.
Tjänsten blev ordinarie 2019. På en heltid hinner hon besöka barn på ett 20-tal förskolor i veckan. Arbetsplatserna finns över hela staden.
– Det är underbart! Jag trivs med att röra på mig och lägger upp mina dagar själv. Det är en frihet.
Saknar du inte kollegor?
– Äh, trams!
Hon exploderar i ett skratt och blir lika snabbt allvarlig igen.
– Jag träffar ju en massa olika kolleger varje dag och har god kontakt med förskolepersonalen. Många är intresserade av rollen och när förskollärare och barnskötare ser att barnen har roligt blir de nöjda.
Tar rast under resorna
Många undrar när hon har rast. Laura Paasio skrattar igen.
– Jag hade faktiskt rast för två år sedan! Ett barn blev sjukt under dagen och personalen glömde ringa. Då satt jag en stund i personalrummet. Men sånt behöver jag inte. Rasten är när jag förflyttar mig. På förskolan vill jag vara 100 procent med barnen.
Barn som får språkstöd i förvaltningsområden måste inte kunna språket alls. Vissa talar flytande, andra behärskar enkla ord och fraser. Undervisning i minoritetsspråk har stor betydelse oavsett kunskapsnivå. Det säger Boglárka Straszer. Hon är docent i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna och intresserar sig forskningsmässigt för bland annat flerspråkighet och utbildningsfrågor.
– Formell undervisning och stöd förstärker och bekräftar barnen. Ju tidigare exponering, desto bättre grund för språkkunskap och identitetsutveckling. Om barnen ser att det omgivande samhället uppskattar språkkunskaper ser de också ett värde i att lära sig och använda finska.
Hur mycket tid är lagom?
– Det finns inget recept. En timme i veckan är bättre än inget, men det är bara bra om man kan ge så mycket stöd som möjligt. Språket blir aldrig slitet av att användas. Tvärtom.
Öppet klimat viktigt
Undervisningen kan se olika ut. Viktigast är att barnen får stöd regelbundet. Utvecklingen riskerar att hämmas om finskan enbart används hemma. Det blir lätt ett vardagsspråk med begränsat ordförråd.
– En modersmålspedagog som medvetet jobbar med ämnesspecifika ord blir också betydelsefull för barnen senare. I skolåldern kan de koppla ihop ny kunskap med ord från modersmålslektionerna.
Ett öppet och tillåtande klimat där barn får använda sitt språk ger positiva effekter i form av trygga och välmående individer, enligt Boglárka Straszer. Därför är det viktigt att hela förskolans personalgrupp har en språklig medvetenhet.
– En interkulturell pedagogik är att föredra, exempelvis med transspråkande där man använder barnens flerspråkighet som en resurs.
Språkstöd har även känslomässiga aspekter. Det visar hennes forskning om andra generationers ungrare i Sverige och Finland.
– Många som inte fått med sig språket under uppväxten är ledsna och saknar en del av sin identitet. De som däremot lärt sig ungerska känner sig berikade. De kan plocka russinen ur bullen och välja när de vill använda språket.
Sång och memoryspel
Laura Paasio har hunnit med ett bussbyte och en kort promenad till Hisingen. Nu ljuder välbekanta toner på förskolan Götaverksgatan 22 när hon och Edith Eickel sjunger i kapp på avdelningen Bläckfisken. Peppi Pitkätossu är den finska versionen av Pippi Långstrump och har lika många trallvänliga tjolahopp, tjolahej.
Laura Paasio lägger ifrån sig gitarren.
– Ska vi spela Memory, frågar hon på finska.
– Ja! Förra gången vann barnen. Fast vi fuskade, svarar femåringen på samma språk.
Nu gäller att få flest bildpar. De två första korten visar finska flaggan och en bastu. Edith Eickel vänder eftertänksamt ner dem och ser hur Laura Paasio får upp ett annat kort med flaggan, och en med karelska piroger.
Inspirerar finsktalande personal
Språkstödet går ut på att barnen lär sig mer finska, men också att de utvecklar en kulturell identitet. Nu ser Laura Paasio en chans att stämma av om Edith Eickel känner till den traditionella risgrynsgrötsfyllda pirogen.
– Tycker du om karjalanpiirakka?
Svaret blir en snabb nick. Fokus är på viktigare saker.
– Nu vet jag var flaggorna är, säger Edith Eickel och vänder snabbt upp sitt första par.
Att träffa barnen är en del av Laura Paasios uppdrag. En annan är att uppmuntra fler att använda finska på förskolorna. I Göteborg finns en hel del finsktalande förskollärare och barnskötare. Och barn.
– Jag har köpt in böcker, spel, robotar och annat till förskolor. Många tycker att det är kul och säger att de pratar mer finska med barnen. Det är roligt att vara en inspirationskälla!
Så står det om minoritetsspråk i lagen
Enligt språklagen ska Sveriges fem nationella minoritetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska, skyddas och främjas. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till modersmålsundervisning. De behöver inte kunna språket eller tala det hemma.
I förvaltningsområden har finska, samiska och meänkieli förstärkt skydd. Det betyder till exempel att kommuner ska erbjuda barnomsorg helt eller till en väsentlig del på minoritetsspråk. I dag ingår 66 kommuner i finskt förvaltningsområde, 25 i samiskt och 10 i meänkieli.
Alla artiklar i temat om likvärdighet
LÄS ÄVEN
Årets UBB-vinnare – Eva ger nytt liv åt gamla regellekar
Förskoleupproret: ”Här är våra krav på nya covid-riktlinjer”
Vikten av gemenskap i arbetslaget
Lyssna på Förskolan här!