Litteraturförskolan sätter sagan i centrum

Sebastian, Matilda och Alexander sitter på en stor rund matta på golvet. Framför dem har Johanna Larsson boken ”Mina första bondgårdsdjur” uppslagen och lutad mot sina knän, med bilderna riktade mot publiken. 

”Välkommen till Äpplarum, det är en bondgård som heter Äpplarum.”

Johanna och hennes förskollärarkollega Rebecca Bergdahl bokpromenerar tillsammans med barnen. Det innebär att de samtalar om vad de ser på bilderna. De diskuterar och filosoferar. De pratar om katter och traktorer.

Matilda pekar på en bild och säger att det är en fluga och Johanna tittar närmare och konstaterar att det nog är en geting eller ett bi. 

”Och vad är det som är på taket?” undrar Johanna Larsson och Matilda replikerar reptilsnabbt att det är en katt och flikar in att ”Johanna älskar katt”. Men i själva verket tycker Johanna inte om katter och Rebecca Bergdahl poängterar att alla är olika, till exempel när det handlar om att föredra hundar eller katter. 

De pratar bebisgrisar, linderödssvin, gotlandskaniner, kuckeliku-tuppar och att de på förskolan inte får äta ägg på grund av att någon är allergisk. 

Har precis förnyat diplomeringen

Här på Jungfrustigens förskola i Mölndal, på avdelningen Måsen, finns böcker och deras möjligheter med i det dagliga arbetet. Det är en diplomerad litteraturförskola som precis har gått igenom den omdiplomering som görs vartannat år inom Mölndals stad. Det handlar om en pedagogisk idé med tre ben där miljön, sagan och ett systematiskt kvalitetsarbete samspelar. 

Både Rebecca Bergdahl och Johanna har arbetat länge på Jungfrustigens förskola, fjorton respektive nio år. Förskolan började med sin litteraturprofilprocess 2012. Då gjorde Johanna sin VFU här och har precis som Rebecca varit med och jobbat fram det arbetssätt som man har i dag. 

– När jag kom tillbaka från min VFU och talade med studenter som hade varit på andra förskolor så märkte jag skillnaderna. Som att det finns böcker överallt här. Jag tänkte på hur böckerna används, på hur man läser och hur mycket man pratar om det, liksom att vi pratar om när vi läser. De diskussionerna fördes nog inte på de andra förskolorna, säger Johanna Larsson.

– Det var så vi började. Vi behövde diskutera hur och när, men också var vi läser. Hur är läsmiljön? Att det ska finnas böcker i alla våra miljöer, det har vi arbetat för länge. Det kan också röra sig om böcker i olika genrer. Recept, fakta, skönlitteratur, det som intresserar barnen, förklarar Rebecca Bergdahl och lägger till att det även är viktigt med olika nivåer, böcker såväl för de allra yngsta som för de barn som är på väg till förskoleklass. 

Arbetar med årslånga temasagor

De understryker vikten av att böcker ska vara tillgängliga hela dagen. Alla barn ska kunna sätta sig och läsa eller bläddra eller bli lästa för. De båda förskollärarna berättar att de arbetar med årslånga temasagor där personalen är med och röstar fram den bok som ska finnas med under den kommande hösten och våren. Det är en lång process där det till slut står mellan tre böcker som valts ut av en utvecklingsgrupp. Ett antal kriterier spelar in. Som fantasi och föreställningsförmåga. Kan barnen gå in och hitta en annan lekvärld i böckerna? Vilket språk är det i böckerna? Vilka karaktärer finns och vad förmedlar de? 

– Det finns många bra barnböcker men för att man ska jobba med en bok i ett helt år så krävs det ännu mer. Det får inte bli så att vi känner i oktober att vi inte kan få ut mer av boken. Biblioteket i Mölndal har en betydelsefull roll men personalen är också väldigt engagerad, liksom andra förskolor i Mölndal som kommer med tips, säger Johanna Larsson. 

Just nu och fram till sommaren, är det Tant sol av Lotta Geffenblad. Så det är många solar runt om på förskolan, i olika tappningar. Johanna Larsson fnissar lite när hon suckar över de många mulna dagarna den gångna vintern. Tant Sol har ofta valt att inte visa sig. 

– Det är en bok som följer årstiderna så det var ganska tydligt för oss hur vi skulle kunna jobba med den i barngruppen, eller i de fjorton olika barngrupperna. Vi har även pratat om odling, solenergi och miljö. Bilderna är också väldigt inspirerande, mycket detaljerade, förklarar Rebecca Bergdahl. 

Varje månad kommer bokbussen

Bosgårdens förskolor är uppdelade i olika hus, med fjorton olika grupper. Jungfrustigens förskola är ett hus, Torallastigens förskola är ett och Hagåkers förskola ett hus. Ett av husen använder sig av en så kallad Dramaten som de rullar runt. På den finns en tuta som används för att signalera att nu kommer minsann bokvagnen. En gång i månaden kommer bokbussen som utgår från stadsbiblioteket som ligger i Mölndals centrum några kilometer bort. Bokbussen kommer till alla litteraturprofilerade förskolor i staden, som ligger alldeles söder om Göteborg. 

– Då tar vi med oss några barn och lånar några böcker. I måndags var jag där med ett barn som direkt hittade en bok som fanns hemma. Det är också ett bra tillfälle att prata om böcker, om hur boken är uppbyggd, om författaren, bokens titel och skrift- och bildspråket som finns i böckerna, menar Rebecca Bergdahl. 

Att barnen är delaktiga i valet av böcker är också viktigt, men det måste finnas ett vuxet öga med i den slutgiltiga urvalsprocessen. 

– Böckerna förmedlar så mycket. Ett barn i går valde ut en bok som handlade om figurer som var fula och om du duschar så blir du fin. Fult och fint stod i centrum men vi väljer böcker som inte värderar utseende på det sättet. Vi har också en hbtqi-certifiering som går hand i hand med vårt litteraturfokus. Vi tänker på vad böckerna förmedlar, vilka normer som finns och på att inkludera alla, säger Rebecca Bergdahl. 

Noggranna i urvalet av böcker

Många diskussioner har passerat revy, om läsning eller ej av gamla klassiska sagor. Är det samtycke om någon får en kyss när hen sover? 

– Så kan det också vara, att vissa böcker har vi kvar på förskolan men de är inte tillgängliga för barnen. Där behöver vi vara med och stötta barnen i våra boksamtal. Det är viktigt att prata om vad boken handlar om, förklarar Johanna Larsson. 

Rebecca Bergdahl funderar en stund och säger sedan att alla i personalen är läsande förebilder, språkande förebilder, för både kollegor och barn. 

– Det är så betydelsefullt att vi observerar varandra, att vi tar intryck av hur andra jobbar och att vi diskuterar hur vi tänker och hur vi gör. Vi måste vara öppna för förändring. 

LÄS OCKSÅ:

Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan

Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan

Forskare ser risker med digital högläsning i förskolan

Lyssna på Förskolan här!