
Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Utelek Den gamla förskolan jämnades med marken och en ny storförskola fick ta dess plats. På Opalen i Botkyrka jobbar pedagogerna hårt på att få den nya gården att fungera – inte minst med hjälp av nya leklådor från Naturskolan.
I mars för två år sedan invigdes förskolan Opalen i Storvreten i Botkyrka kommun, söder om Stockholm. Den tidigare förskolan som byggdes på 1970-talet hade gjort sitt och har ersatts av en modern storförskola i två plan. Den nya stora gården välkomnas av förskolläraren Linda Reimers och barnskötaren Kattis Alaverronen. Barnen har nu gott om plats att sprida ut sig, de har ett stort berg att klättra på och det finns gott om växtlighet.
– Det är allt annat än en traditionell gård med gungor och rutschkanor, men vi har hängmattor och ett antal olika klätterställningar, flera små hus och platser där barnen kan leka i fred, säger Linda Reimers.
Gården är så pass stor att de öppnar upp den i omgångar på morgonen i takt med att personalgruppen ökar i antal.
– Vi samlar även ihop barnen på en mindre yta på eftermiddagarna, då kan de heller inte vara på hela gården. Övrig tid är vi minst fem personal i den fria zonen för att kunna ha uppsikt, säger Linda Reimers och tillägger att den allra största fördelen med gården är att barnen har så stora ytor att röra sig på.
Barnskötaren Kattis Alaverronen uppskattar växtligheten.
– Vi har många buskar, äppelträd och körsbärsträd. Det gör att det även finns otroligt mycket insekter. Vi har sett väldigt många småkryp och olika nyckelpigor den senaste tiden.
Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Men det finns även nackdelar med en storförskola. Bland annat att det är trångt i den gemensamma hallen för alla äldre barn, och även problematiskt när det är dags för lunch. Nu låter de alla stora barn äta tidigt för att få det att fungera. Det kan också vara svårt att hitta platser ute att få vara i fred med en mindre grupp vid undervisning och liknande.
– Det var lättare att fånga barnen förr när det var dags för undervisning, nu är det nästan så att man måste springa och jaga dem, säger Linda Reimers.
Även Kattis Alaverronen ser fördelar med en mindre förskola:
– Jag är inte sentimental men ibland saknar jag den gamla förskolan, där man bara öppnade dörren och ropade när man behövde hjälp. Nu är det så många trappor hit och dit. Men gården är mycket bättre, förr var det bara små uteplatser.
Nyligen fick förskolan två leklådor fulla av material och lekinstruktioner från Helena Osswald, pedagog på kommunens naturskola.
– Jag är ute och träffar femåringar på alla kommunens förskolor, säger hon. Då ser och hör jag att det saknas material eller att man leker samma lekar om och om igen. För att stötta pedagogernas undervisning utomhus, och för att det ofta saknas bra lekar för 1–3-åringar, föddes idén att ta fram ett material som gynnar både barnens språkutveckling och rörelse.
Tillsammans med pedagoger på olika förskolor i kommunen har hon testat sig fram till vad som är lämpligt att ha med. Opalen är nu först ut att ha tillgång till lådorna, en för de yngre barnen och en för de äldre.
– Till varje låda finns en pärm med instruktioner och tips, säger Helena Osswald, som tidigare arbetat som kommunens NTA-samordnare. ”Natur och teknik för alla” är ett skolutvecklingsprogram kopplat till Kungliga Vetenskapsakademien.
Barnskötaren Katja Alaverronen förklarar en lek för Daniel, Alexis och Naely.
I de yngre barnens låda finns bland annat såpbubblor, trumma, bollrännor, aktivitetstärning, koner med olika bondgårdsdjur, inplastade tasspår och djurspårning med bilder och QR-koder för djurens läten.
– Jag har även utbildning för pedagoger om lådorna, säger Helena Osswald, Just nu har jag tolv förskolor i kö. Alla är välkomna att höra av sig!
Linda Reimers och Kattis Alaverronen på Opalen är entusiastiska.
– Det är ett jättehäftigt och utvecklande material, Helena är verkligen grym. Synd bara att vi inte hade lådorna redan under pandemin. Men det är väldigt positivt att vi har fått dem nu.
De tycker båda att det nu efter två år är enklare att hantera den stora gården, samarbetet har satt sig och de vet vilka skrymslen och vrår barnen gillar att gömma sig i. Men allra helst skulle de vilja dela in gården i två delar. I alla fall delar av dagen, och i synnerhet när det är kort om personal.
– Ibland behöver även de äldre barnen få vara i fred från de yngre. Om det var avdelat kunde man också ta med sig två, tre barn emellanåt till den fria zonen. Det vore bättre.
Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!
Sveriges enda bygglek med odling
”Orörd utemiljö är bäst” – förskolan i skogsbrynet visar runt
Kan man våga sig på risklekar även i förskolan?
Urspårade lekar och rädda barn – så vände Falunförskolan på allt
Storförskolan fick nya naturlekar i magiska lådor – vill ni också ha?
LÄS ÄVEN
Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”
Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan
Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.