Ropen skalla, roliga gårdar till alla!

Norrgårdens förskola i Knivsta är en av de sex förskolor som berättar om sina inspirerande gårdar.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Vi fick ett enormt positivt gensvar på vårt tema om utelek. Här presenterar vi ännu fler inspirerande verksamheter från hela landet. Ut och lek!

De fyra elementen som en röd tråd

På Norrgårdens förskola i Knivsta kommun är utemiljön indelad i flera mindre gårdar, uppbyggda utifrån de fyra elementen – jord, luft, vatten och eld.

Norrgårdens förskola är nybyggd, från 2019, och vi har verkligen naturen inpå knuten. Arkitekterna hade fokus på de fyra elementen, och det har vi också försökt ha som en röd tråd i verksamheten och koppla till hållbar utveckling. Utemiljön är indelad i flera mindre gårdar vilket gör att vi har väldigt goda möjligheter att dela upp barnen i mindre grupper.

På Vattengården har vi en gammal vattenpump med vattenbana, men även en hinderbana som utmanar barnens motorik och uppmuntrar till rörelseglädje. Där finns instrument och ett memory med skogsdjur. På Sandgården finns ett solsegel över sandlådan, rutschkana och studsmatta. Eldgården, i delen av gården med skog, har två grillplatser. Att vi har skog på gården är helt fantastiskt, det blir så lättillgängligt även för de allra yngsta. På Luftgården finns en vindsnurra och en bollplan, där det blir många fartfyllda lekar. Här har vi också fina ljusskulpturer att klättra på, och de lyser upp så fint på vintern.

I dagsläget har vi 112 barn, men förskolan är fortfarande under uppbyggnad och vi ska växa till 140 barn. Vi organiserar oss i fyra olika spår och åtta hemvister och har en tydlig struktur för vilka grupper som är var, när och varför. Detta för att alla ska kunna använda alla gårdar med sin respektive grupp. Vi delar in barnen i mindre grupper under hela dagen – i nuläget är vi, morgon och eftermiddag, uppdelade i två ”spår” på Sandgården och två på Vattengården. Då är Vattenspåret (3–5 år) tillsammans med Luftspåret (1–3) och Jordspåret (3–5) tillsammans med Eldspåret (1–3). Varje spår har västar i olika färger för att det ska vara lätt att se vilken grupp som är var. Det underlättar verkligen när vi har vikarier men är även en viktig del i vårt säkerhetsarbete.

Vi har en väldigt inspirerande gård för barnen och dessutom fina naturområden runt omkring, bland annat skogar och en stor äng där barnen kan röra sig. Samtidigt uppskattar vi enormt att man har bevarat så mycket natur på gården. Vi har otroligt mycket att erbjuda barnen att utforska och lära i förskolans utemiljöer. Här är det lätt att skapa verksamhet utifrån läroplanens mål.”

Sanna Bjarnemo, förskollärare på förskolan Norrgården i Knivsta

 

Växthus på taket

En naturgård med en egentillverkad vattenbana, stora odlingar och ett växthus på taket. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan von Bahr i Uppsala har mycket att vara stolta över.

Vår förskola är den största i Uppsala och består av två separata byggnader. Dels har vi en byggnad från 1970-talet, där de yngre barnen går och med en egen liten gård för varje arbetslag. Dels den nya delen för de äldre barnen, som startade 2007, med en stor gemensam naturgård, med större inslag av natur och mindre av färdigt lekmaterial. Vi är Reggio Emilia-inspirerade och tänker mycket på att materialen inbjuder till kreativitet. Barnen ska ha makt över materialet och inte tvärtom. Det är viktigt för oss att vi vuxna inte bestämmer i förväg utan lyssnar på barnen, om vad de upplever och undrar över. 

Vi har pallkragar och rabatter för odling där barnen är delaktiga i plantering, vattning, skötsel och skörd. Alla hjälps åt. På taket har vi ett växthus där vi förodlar och förvarar växter på vintern. Det är fint att barnen har tillgång till kreativa redskap, att de får göra det på riktigt och inte bara leka ’vattna blommor’.

Del av den maffiga, egenbyggda vattenbanan på von Bahrs förskola.

Vi har en barnskötare som även är konstnär och en stor, bärande resurs. Bland annat skapade han en ateljé med belysning och skuggspel av ett gammalt förråd, som barnen kan nyttja vintertid – på sommaren flyttar vi ut allt material. Han var i högsta grad delaktig när vi byggde vår fina vattenbana utifrån barnens önskemål och ritningar. Vi byggde den  tillsammans av betong, cement och gips. Det var verkligen jättehäftigt. Vi göt också en stor vulkan som barnen smyckade med stenar de hämtade i skogen. Barnen får vara med från grunden, vi involverar dem i processen. De lär sig vad som ligger bakom, vilket hänger ihop med vårt hållbarhetsarbete.” 

Anders Tovinger, förskollärare på von Bahrs förskola i Uppsala

Många ”rum”

Föräldrakooperativet Fölungen i Falköping har naturen som kunskapskälla, och den stimulerande gården har skapats med hjälp av spillmaterial och gemensamma arbetsinsatser.

Vår förskola i utkanten av Falköping gränsar till ett stort naturreservat – en stor gård med skogen som granne ger bra förutsättningar. Föräldrarna har hjälpt till att bygga upp gården med spillmaterial och bidragit med trädstammar och stenar för att få variation på ytan. Nu har vi bland annat en klätterbro, vindskydd och ett stort skepp.

Fölungens föräldrakooperativ jobbar mycket med återbruk.

Varje barngrupp har sin egen odlingslåda. Jag har ansvar för de yngre barnen, som får vara med och välja vilka frön vi ska plantera och att vårda planteringen. Vi vill bygga upp en känsla för själva processen, med fokus på hållbarhet. I en berså har vi en hänggunga med prismor i trädet samt en soffhörna med ekorr- och fågelmatare. Där har vi även bilder på olika fåglar som brukar komma på besök. I ett annat träd har vi hängt upp ett skirt tyg och fixat en bokhörna. Det är viktigt att barnen har olika platser både för rörelse och återhämtning.

Det finns också en hemlekmiljö med diskbänk, kastruller och bestick, en annan plats under tak där barnen kan pyssla med olika naturmaterial, och en basketplan med olika moduler och klossar som man kan använda till att bygga en hinderbana. Vi har även vattenlek, där barnen kan utforska vattnets rörelse, och stuprännor som kan byggas ihop till en vattenbana. Gården har både växtlighet och rörelseytor och har en mångfald som ger barnen möjlighet att vara sitt bästa jag, att lära och utvecklas.”

Eleonor Karlsson, förskollärare på förskolan Fölungen i Falköping

Lagom riskfyllda lekar

Inga cyklar, gungor eller lekställningar. Uteförskolan Äventyret i Växjö har skippat det förutsägbara och lägger fokus på naturen och barnens skapande fantasi.

Tidigare hade vi väldigt små lokaler men för två år sedan flyttade vi hit – en fantastisk resa. Vår uteförskola ligger mitt i skogen. Gårdens utformning gör det lättare att bedriva undervisningen vi står för. Det naturliga styr, barnen gör ständigt nya upptäckter i miljön och magiska stunder uppstår. All vår undervisning sker utomhus. Vi brukar säga att allt man kan göra inne kan man även göra utomhus, men allt man gör ute kan man inte göra inne.

Det är inte en tillrättalagd gård, den är skapad för spontan lek. Vi försöker skapa rum för barnen där de kan leka utan att det är förutbestämt med vad. När vi under flytten tillfälligt var på en annan förskola med traditionell gård fick vi många tillsägelser – ’här kan man inte lägga sand!’ Det var roligt att se hur annorlunda våra barn gjorde.

Äventyrets förskola ligger bokstavligen i skogen.

Vikarier kan ibland fråga: ’Oj, får barnen verkligen klättra där?’ Ja, det får de! Vi har bland annat ’Stora stenen’, som är något av en milstolpe att komma upp på. Det är en utmaning, och barnen hjälper varandra att balansera och hoppa. Vår roll är att vara närvarande och uppmuntra. I stället för att säga nej är det många gånger bättre att backa och iaktta hur barnen löser situationen.

Våra barn är väldigt aktiva, därför jobbar vi mycket med att hitta rum för vila och återhämtning. Kanske krypa in under granen en stund? Vi skapar småställen där barnen kan måla, skriva eller läsa. Själva förskolebyggnaden har två våningar och stora, höga fönster precis vid trädtopparna, vilket gör att man får vara nära naturen även när man är inomhus.”

Johanna Karlsson, förskollärare på Äventyret i Växjö

Förskola full med djurliv

Barnen på Willandsgården, i Fjälkinge utanför Kristianstad, har inte bara tvåbenta kompisar. Här finns även minigrisen Signe, kaninen Lakrits, tuppen Jussi och flera hönor som levererar ägg till lunchen.

Vår förskola skiljer sig ganska mycket från andra. Här går minigrisen Signe och kaninen Lakrits omkring bland barnen ute på gården, vi har en stor utebur för hönorna, och runtom har vi en stor äng som barnen får vara på. Där är marken ojämn – då blir det mer spännande att springa. Där finns också högt gräs som kan plockas till djuren. Planen är att eventuellt ha får på ängen framöver, eller hägna in och få en ännu större köksträdgård.

På gården har vi ett nedsågat träd, som vi fått av en familj. Vårdnadshavarna erbjuder oss ofta material. Våra miljöer är inspirerade av Pettson och Findus, både inne och ute. Vi har även ett vattenland, en grill och en stor sandbåt, och i kompisgungan kan man ligga och titta på trädets lugnande lövverk. Vi jobbar också mycket med teater. Tidigare var det en bygdegård här, och den gamla scenen finns kvar inne. Utomhus har vi byggt en ny scen.

Barnen på Willandsgården får hämta grönsaker från köksträdgården till kocken.

Att få utvecklas genom lek i den här miljön, med mycket buskar, träd och stenar, att få klättra och balansera, ger mycket tillbaka. Vi blir också alla extra måna om miljön när vi får vara med och vårda, skapa och njuta av den tillsammans. Allt handlar om hållbar utveckling och återbruk. Vi är väldigt stolta över att vi fick Kristianstad kommuns miljöpris förra året!

I vår jättefina köksträdgård återbrukas bajset från djuren, vi sår både ute och inne, och barnen får plocka in grönsaker och ägg till vår kock. I köksträdgården finns också en bänk, där man kan sitta och njuta, och kanske ta en bok att läsa ur brevlådan. Vi tar vara på det vi har. I stället för att slänga kanske det går att bygga något? Det gäller att titta på det som finns med nya ögon. Vi har ingen asfalt, så barnen får cykla på gräsmattan – det är lite knepigare, en utmaning.”

Anna Friberg och Emelie Eklund, förskollärare på Willandsgården i Fjälkinge

Gården som ständigt byggs om

På Stormhatten i Lund tas varje hörn av den stora gården till vara, och personalen är i allra högsta grad delaktiga i utformningen. De har till och med en alldeles egen ”vuxenverkstad”, där material både tillverkas och lagas.

På Stormhatten får barnen stort inflytande och stort utlopp för kreativitet. Vi har få traditionella leksaker och redskap utan tillverkar det mesta tillsammans med barnen. Vi har en jättestor gård, vilket är lyxigt. Alla som besöker oss tycker att gården är helt fantastisk. Naturskolan, ett resurs- och utvecklingsteam för alla skolor och förskolor i Lunds kommun, brukar komma till oss för att visa upp hur man kan arbeta med utemiljön.

Gården är indelad i tre delar, en för de yngre, en för de äldre och en där man kan leka mer ostört bakom en kulle. Vi har en motorikbana, en labyrint skapad av lastpallar, ett multihus med tak och en grillplats, och en samlingsplats inne i skogen.

En av flera små hörnor på förskolan Stormhattens stora gård.

När förskolan byggdes var ledningen tydlig med att det inte skulle finnas några gungor, cyklar eller annat som ’passiviserar’ både barn och vuxna. I stället blev förskolan ett inspirerande komplement till annat barnen möter. Bland allt material vi tillverkat tillsammans, barn och pedagoger, finns ett memory av masonitplattor, där barnen fick välja bilder. Vanliga kort kan vi inte använda, de blåser bort – och här blåser det alltid.

Vi har många hörnor på gården med tillhörande material i lådor. Bland annat en byggarbetsplats, en hästlåda och en kaféhörna med byttor och kastruller. Men allt tas inte fram samtidigt, barnen får välja. Vi är också noga med att städa och lämna varje plats i fint skick. Vår gård är levande och vi för en ständig diskussion om den. Därför har vi en verkstad för oss vuxna som vi kan använda om något ska byggas eller lagas. Jag vet att alla förskolor inte har samma förutsättningar, men det går att göra mycket även i det lilla. Man får hitta sin egen förskolas möjligheter.”

Johanna Rahm, förskollärare på Stormhatten i Lund

LÄS ÄVEN

Språkfest eller språktest – vad vill nya ministern med förskolan?

Barnen blev fågelskådare – så gjorde vi

Fråga facket: Är det vårt jobb att beställa tvål och toapapper?

Lyssna på Förskolan här!