Familjeodlingen på Guldängen lockar både stora och små.
Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling
Utelek Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.
Det hamras, sågas och skapas för fullt på Guldängen, Sveriges enda bygglek med odling. Här får barn chans att vara både bygg- och trädgårdsmästare – med vuxna som medhjälpare. Även förskoleklasser kan boka in ett besök med olika utepedagogiska teman kring snickeri och bygg, odling, ekologi, mat och hållbarhet.
De som håller i trådarna är föreningen Växtvärket som startade i samband med projektet Bärfis som pågick på Holma Skogsträdgård 2012–2015, där barn fick vara upptäckare och medskapare i ett ätligt ekosystem.
– På en vanlig lekplats leker barnen medan de vuxna sitter bredvid och dricker kaffe. Men odlingen på Guldängen är, liksom byggleken, något man kan njuta av tillsammans. Alla åldrar kan vara med och det är inte kulturellt betingat. Det är handgripligt och konstruktivt, och konstruktiva lekar behövs. Det gör barnen både friare och gladare, säger Sara Stiber, som är barnkulturdesigner i föreningen där det även ingår landskapsarkitekter, miljövetare samt hållbarhets- och utepedagoger med flera.
I mitten av juni arrangerade Växtvärket även en gatufest i Sofielund där barn och ungdomar presenterade sina egna idéer om hur stadens gator kan bli lekfullare och barnvänligare.
– Vi arbetar mest här i Malmö, men till hösten har vi även ett nationellt projekt på gång, säger Sara Stiber.
En annan som vet mycket om utomhusmiljö och barn är forskaren Ellen Almers, verksam vid Jönköping University och initiativtagare till ”Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden”.
– Under flera år har vi samarbetat med tio förskolor som gjort förbättringsarbete på sina gårdar när det gäller ekosystemtjänster, det vill säga de gratistjänster som naturen ger oss. På förskolorna var även barnen involverade i arbetet, berättar hon.
En förskola i Tranås förvandlade en oanvänd slänt till ett sagolandskap med plantering, och de lyckades dessutom förhandla till sig större yta.
– De fick mycket mer mark, och det här är ju något man kan undersöka, tipsar Ellen Almers.
Arbetet med att inventera och förstärka ekosystemtjänsterna på de olika förskolorna ska nu bli till inspirerande filmer tillsammans med Håll Sverige Rents skol- och kommunnätverk.
– Det är också tänkt att det ska bli en tävling där andra förskolor och skolor kan komma med egna bidrag om hur de har jobbat med detta.
Under flera år följde Ellen Almers och kollegorna även barngrupper som besökte Holma Skogsträdgård och kunde konstatera hur mycket barnen knöt an till miljön och mådde gott av att vara delaktiga.
– De blev mer och mer engagerade när de fick vara med och langa sand, vattna, skörda och laga måltider. Det är en sådan rikedom.
Heather Oldby är projektledare på Guldängen.
Alla artiklar om utelek
Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!
Sveriges enda bygglek med odling
”Orörd utemiljö är bäst” – förskolan i skogsbrynet visar runt
Kan man våga sig på risklekar även i förskolan?
Urspårade lekar och rädda barn – så vände Falunförskolan på allt
Storförskolan fick nya naturlekar i magiska lådor – vill ni också ha?
LÄS ÄVEN
Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”
Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan
Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare