Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!

Barn som har tillgång till grönområden och stora ytor med varierad terräng får bättre koncentrationsförmåga, sover bättre och får bättre immunförsvar och välbefinnande överlag. Forskning har dessutom visat att de barn som drar allra mest nytta av en bra utomhusmiljö är de som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

Trots dessa kunskaper går det åt fel håll. En ny kartläggning från Boverket visar att konkurrensen om marken gör att skolgårdarnas ytor fortsätter att minska, framför allt i storstadsregionerna och deras kranskommuner. Dessutom är stora delar av friytorna belagda med asfalt.
– Samhället borde inte låta förtätningen dra in på landets skol- och förskolegårdar, säger Fredrika Mårtensson, docent och universitetslektor i miljöpsykologi på SLU i Alnarp, som engagerat sig mycket i barns möjligheter till rörelse, kreativ lek och tillgång till natur.

– Förtätningen blir en stressfaktor som både påverkar barns sociala liv och drabbar växtligheten, som slits ner när ytorna att vistas på blir mindre. Då får vi får en fattigare utemiljö med mindre biologisk mångfald.

Ofta för tillrättalagt

Men hur skapar man en välfungerande naturlekplats? I landskapslaboratoriet i Alnarp forskas om just det, som en del av Regreen, ett EU-projekt om barns lek och lärande i naturen. Målet är att ta fram natur med lekvärde som går att anlägga inne i städer. En sak som konstateras är att vanliga parker och lekplatser i regel är alldeles för tillrättalagda. Ofta har träd bara grenar högt upp för att gräsklipparen lätt ska kunna ta sig fram. 

– Det finns få klätterträd i parker och på skol- och förskolegårdar, säger Fredrika Mårtensson. De är också svåra att få tag på från plantskolor. Men här i Alnarp har vi skapat en hel ”klätterby” med ekar som har grenar ända ned till marken. De är populära bland barnen som besöker oss.

Natur främjar fantasin

I landskapslaboratoriet undersöker Fredrika Mårtensson och hennes kollegor hur barnen använder sig av naturen i sina lekar, hur de rör sig i gångarna, använder pinnar och andra skogs- och naturfyndigheter.
– Vi använder begreppet lekotoper för att beskriva hur olika platsers uppbyggnad gör att de fungerar i barnens lek och aktivitet. Natur med skogskaraktär har en speciell kvalitet.

Fredrika Mårtensson berättar om när de en gång studerade barns lek på en asfalterad skolgård och det av alla elever bara var två flickor som lekte fantasilekar på hela veckan. När asfalten ersattes av natur med buskage, träd och ängspartier blev fantasilekarna många fler.

Ett annat projekt hon är involverad i just nu, i samarbete med Umeå universitet, rör storförskolor och hur de påverkar barnen.
– Bland annat tittar vi på de yngre barnen och deras räckvidd, vad finns utanför entrén? Och om det finns ett skogsparti längre bort, kommer de dit?

Det som fängslar både vuxna och barn med naturen är blandningen av ordning och kaos, alla intryck kopplade till växandet och årstidsväxlingarna, dofter, texturer och ljud som påverkar vår sinnesstämning.
– Det är medfött att vi dras till det här som vi också är en del av, säger Fredrika Mårtensson.

Små barn behöver mycket växtlighet

Grönskans inverkan på barnens lek är alltså något att beakta även när det gäller förskolegårdar. Fredrika Mårtensson tipsar om att ösa på med natur till yngre barn så att de är omgivna av växtlighet och får gott om löst naturmaterial att leka med.
– I en varierad grön miljö kan barnen både vila och spurta och fantasileken gynnas. När aktiviteten pendlar mellan många olika typer av lek, då är det en bra miljö.

Odling är ju också ett sätt att få in växtlighet på förskolegården, men här höjer Fredrika Mårtensson ett varnande finger. Odlingar tenderar att bli mycket vuxenstyrda platser.
– Det är en utmaning att odla på barnens villkor, hitta ett sätt att jobba där de både lär sig saker och får pröva sig fram för att utvecklas, säger Fredrika Mårtensson. Styrkan i barns naturkontakt ligger i den vidlyftiga leken som uppstår där barn både har rörelsefrihet och tillgång till natur.

LÄS ÄVEN

Projektet som väckte musiken i de yngsta

Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”

Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan

Podd: Gården– älskad och hatad