Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd
Välj böcker som utmanar på lagom nivå och inbjuder till dialog, råder forskaren Rasmus Riad, som studerat hur strukturerad högläsning i förskolan stärker barns språkutveckling.
Högläsning Satsa på daglig strukturerad högläsning, använd samma bok flera gånger och framför allt: för dialog med barnen om boken. Barn med svenska som andraspråk ökar då sin språkförmåga lika snabbt som alla andra barn, säger forskaren Rasmus Riad.
Låt dem både lyssna och samtala
Att läsa högt på förskolan är en självklarhet. Men satsningen i Sundbyberg och Tellusbarn på ”Högläsning med mer dialog” i samarbete med forskare var något mer: 15–20 minuters läsning varje dag i fem veckor för grupper om fyra till åtta barn åt gången – där boksamtalen stod i centrum. Forskningen visade att barnen förbättrade både sitt ordförråd och sin berättarförmåga. Studier i Norge har gett liknande resultat, där höll man på i 18 veckor, med något färre läspass per vecka.
– Metoden är beprövad i USA men allt fler studier genomförs i Norden, säger forskaren och logopeden Rasmus Riad.
Samarbeta med forskare
Det kallas ”praktiknära” när man tillsammans med akademin gör en förändring (intervention) i den ordinarie pedagogiska verksamheten för att sedan utvärdera resultatet. Här handlade det om att prova en metod som kan stötta barns språkutveckling, inte minst hos barn med annan språkbakgrund än svenska. Tio pedagoger deltog i workshops, skrev loggbok, filmade varandra och coachades av specialpedagoger. I dag, fyra år senare, har metoden spridit sig till 300 pedagoger inom förskolan.
– Att metoden spridit sig visar att pedagoger uppfattar den som användbar.
Gör högläsningen till en rutin
Forskningen skedde i kommunala förskolor och hos en privat förskoleaktör med totalt 85 femåringar. Genom att planera läsningen kunde alla barn få ta del av boksamtal, inte bara de barn som alltid är intresserade av böcker och läsning. I projektet valde man ut sex olika böcker och varje bok lästes 4–5 gånger. Att återvända till samma bok var en av poängerna.
– Upprepningen är viktig för att lära sig nya ord från böckerna. När barnen lärt sig handlingen och centrala ord i en bok kan de vara med och tala om den på ett annat sätt än om de hela tiden möter nya böcker.
Välj böcker som inbjuder till dialog
Det kan vara bra att de böcker man väljer inte är bekanta för barnen, det skapar en nyfikenhet. Böckerna ska inte vara för omfattande i text, men tillräckligt språkrika för att utmana. ”Varför gråter pappan?” av Kristina Murray Brodin var populär. Ja, varför gråter man? Har du själv gråtit inför andra?
– Pedagogerna blev skickliga på att ställa frågor, samtalen mellan barnen bidrog sannolikt till det lyckade resultatet. Även de barn som hade annat modersmål än svenska började prata mer, och fortsatte att göra det även utanför boksamtalen.
Om forskaren
Rasmus Riad är legitimerad logoped och disputerade vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Hans forskning kretsar kring språkliga interventioner i förskola och skola. Avhandlingen ”Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention” bygger på studier med 85 femåringar i nio svenska förskolor som fick ta del av 25 lästillfällen med metoden. Barnens ordförråd och berättarförmåga mättes före, under och efter lästillfällena.
LÄS OCKSÅ:
Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan
Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
