Minskat matsvinn i Helsingborg

En tredjedel av maten som produceras i världen kastas bort. Det innebär ett enormt slöseri med resurser – matsvinnet står för 6–8 procent av klimatutsläppen. Om det globala hållbarhetsmålet om halverat matsvinn till 2030 ska nås krävs stora insatser. Förskolan har ett särskilt ansvar eftersom barnens matvanor formas under förskoleåldern. 

Helsingborgs stad bestämde sig 2018 för att halvera matsvinnet och att minska klimatpåverkan från maten på sina skolor och förskolor. Staden ansökte om pengar från Klimatklivet och drev projektet SmartMat fram till 2020. Då hade matsvinnet minskat med 49 procent och nu fortsätter arbetet som en del av den ordinarie verksamheten. 

Helsingborg använder så kallad tillitsbaserad styrning och tog inte fram någon särskild modell som alla skulle följa för projektet. I stället har de olika verksamheterna fått bestämma hur mycket jobb de vill lägga ner och på vilket sätt de vill göra det.

– Vi vet att förutsättningarna ser väldigt olika ut på våra skolor och förskolor, säger Mónika Rull Lundin, som är miljösamordnare och projektledare för SmartMat. Vi gick in med inställningen att vi vill inspirera och utbilda, höja kunskapsnivån om vad man behöver tänka på och sedan låta verksamheterna själva bestämma.

Ringtorpsparkens förskola öppnade 2018, ungefär samtidigt som SmartMat-projektet drog i gång. Hela förskoleområdet har en inriktning mot hållbar framtid och personalen anställdes med tanke på att de skulle ha intresse och engagemang för någon hållbarhetsfråga. I köket var förskolans kockar Ana Marusic och Eva-Lena Andersson från första dagen på det klara med att maten skulle lagas från grunden.

– Välmående hos barnen hänger på att de får god, vällagad och näringsriktig mat, säger Ana Marusic. Det handlar inte bara om ekologiskt utan också om närodlat, säsongsanpassat och att ta vara på allting. Du köper så mycket du behöver och lagar god mat från grunden, och då äts det upp. Då blir målet, att slänga så lite som möjligt, enklare att uppnå.

Efterhand har kockarna kommit allt mer underfund med hur de ska ta vara på allt, och kunskaperna bara fortsätter växa. Till exempel torkas morotsskalen och mixas ner för att användas som en egen ekologisk buljong. 

– Vi slänger ingenting på en morot, säger Ana Marusic.

Från att förskolan öppnade 2018 fram till i dag har matsvinnet på förskolan minskat med ungefär 75 procent. Enligt Ana Marusic är den åtgärd som fått störst effekt att man öppnade en restaurang för de äldre förskolebarnen. I stället för att köra ut maten på vagnar till olika avdelningar där den placeras ut på borden kommer alla barnen till restaurangen och tar sin mat från en buffé. Mat fylls på från värmeskåp efter behov och det som inte går åt kan användas vid ett senare tillfälle. 

– Nu har vi knappt något kökssvinn eller serveringssvinn alls, det blir bara lite tallrikssvinn. Har du maten ute på borden så kan du ju inte använda det som blir över i skålarna, säger Ana Marusic. 

Hela måltidssituationen blev lättare att hantera när buffén infördes. Det har skapat en större gemenskap när kockarna träffar alla barnen och samarbetet mellan kockar och pedagoger fungerar bättre.

– Det är en helt annan och mycket mer avslappnad stämning nu och det är lättare att nå fram med förändringarna, säger Ana Marusic. Pedagogerna förstår varför vi kockar gör som vi gör och kan överföra det till barnen.

Förskollärarna och barnskötarna ses som viktiga förebilder på Ringstorpsparkens förskola och de flesta äter tillsammans med barnen. De har en dialog om vad som läggs på tallriken, om barnen är mätta eller vill ha mer mat, vad de i så fall vill ha mer av och om vikten av att äta upp. 

Hanna Sepp är lektor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och expert på den pedagogiska måltiden i förskolan. Hon ser positivt på restaurangserveringar på förskolor:

– Trenden när det gäller servering av maten på förskolor är att man går mot bufféservering. Jag förespråkar det både ur ett matsvinnsperspektiv och ur ett pedagogiskt perspektiv. Det är en fördel att barnens delaktighet ökar. Den pedagogiska utmaningen blir att lära barnen hur mycket som ska vara på tallriken.

Hanna Sepp är glad över att måltiderna nu finns med i den nya läroplanen och att det trycks på att förskoleverksamheten också är en utbildning. Hon menar att man tidigare inte har uppmärksammat måltidernas betydelse vare sig för barnens hälsa eller för en hållbar utveckling i samhället. 

– Förskollärarna ska utbilda barnen, säger Hanna Sepp. För att vi ska kunna minska matsvinnet både i förskolan och generellt i samhället krävs ju kunskap, och den kommer inte av sig själv. Det är också ett ansvar för förskollärar-utbildningen.