Vinstdrivande förskolor blir vanligare – oro för utländska ägare
Det är en oro i sig att ingen aktör har en samlad bild över vilka de utländska ägarna är, säger Lars Thornberg, enhetschef på Skolverket.
Friskolor
Under det senaste decenniet har andelen barn som går i en fristående förskola ökat från 19 till 22 procent, visar en rapport från Skolverket. Det finns även en aspekt vad gäller enskilda huvudmän där det finns anledning till viss oro, menar enhetschef Lars Thornberg:
– Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar.
Rapporten ”Enskilda huvudmän i förskolan” kommer ett år efter Skolverkets rapport på samma tema om grundskolan och gymnasiet.
I den rapporten menade Skolverket att det finns risker med det utländska ägandet inom friskolesektorn ”utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv” – och stödde sig på samma budskap från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Lars Thornberg menar att risken rentav kan vara allvarligare när det kommer till de fristående förskolorna:
– Här är tillsynen mer varierad med tanke på att Skolinspektionen inte har som sin uppgift att granska dem som man gör med skolorna. Det finns ingen myndighet med mycket resurser som har tillsyn över de fristående friskolorna.
Granskningen behöver stärkas
Ansvaret vilar på de enskilda kommunerna, och granskningar har visat att deras tillsyn varierar och behöver stärkas.
– En del kommuner har inte resurser och kapacitet att gräva i dessa företags ägarstrukturer. De kan ha svårt att kartlägga om där finns kriminella eller på andra sätt olämpliga ägare som inte delar våra demokratiska värderingar eller vår syn på samhället.
På senare år har Skolinspektionen stängt ner friskolor då ägarna ansetts olämpliga, det har bland annat handlat om muslimska friskolor där Säpo i några fall menat att det föreligger en risk för att elever på skolan radikaliseras. Då har det hänt att ägarna även drivit förskolor, vilket lett till att kommunen hängt på Skolinspektionen och dragit in deras tillstånd.
Största huvudmännen i förskolan
Källa: Skolverket
Svårt få bild av ägarna
Men om den fristående förskolans ägare inte driver skolor minskar möjligheterna att upptäcka olämpliga utländska ägare med tanke på kommunernas spretiga tillsyn.
– Därtill kan ju ett ägande ändras snabbt, i synnerhet bland de företag som finns på börsen, säger Lars Thornberg på Skolverket. Och vi vet att det kan vara väldigt svårt att få en tydlig bild av det utländska ägandet i dessa företag.
Det förekommer också att skolföretag inte anmäler förändringar i ägandet, trots att de är skyldiga att göra det. Vad gäller de fristående förskolorna finns inte ens denna skyldighet.
– Det är en oro i sig att ingen aktör har en samlad bild över vilka de utländska ägarna är.
Det är känt att det utländska ägandet är större i de stora koncernerna. Academedia AB, som är den största koncernen inom förskolan, ägs exempelvis till en majoritet av utländska ägare.
Fortfarande många små aktörer
Sex av tio barn som går i en fristående förskola går i en aktiebolagsdriven förskola, en kraftig ökning under det gångna decenniet – och en utveckling som liknar den för fristående grundskolor. På en annan punkt har utvecklingen inte gått i samma riktning som för friskolorna: fortfarande finns många små aktörer kvar, totalt är det inte mindre än 1 910 stycken.
Nio av tio enskilda huvudmän driver endast en enda förskola – och åtta av tio ansvarar för färre än 50 barn. Det kan jämföras med Academedia som äger Pysslingen förskolor och driver 145 förskolor med drygt 11 000 barn.
De fem största koncernerna räknat i antal barn:
1. Academedia (äger bland annat Pysslingen förskolor AB)
2. Demina Holding (äger bland annat TP förskolor AB)
3. Norlandia Preschools
4. Dibber AS
5. Jensen Group
Fler fakta från rapporten
* Under det senaste decenniet har andelen barn som går i fristående förskolor ökat från 19 till 22 procent. Totalt går över 100 000 barn i en fristående förskola.
* Andelen barn som går i fristående förskolor är högre än andelen barn som går i fristående grundskolor.
* Fristående förskolor har generellt färre barn och mindre barngrupper än kommunala förskolor. I genomsnitt har fristående förskolor 14,4 barn per grupp medan motsvarande antal i kommunala förskolor är 15,5.
* Den juridiska formen spelar in: aktiebolagsdrivna förskolor har i genomsnitt 14,7 barn per grupp medan förskolor som drivs av stiftelser har 12,9 barn per grupp.
* Vad gäller förskollärare är andelen betydligt högre bland kommunala förskolor jämfört med fristående, 44 respektive 31 procent.
* Fristående förskolor finns i olika delar av landet men är vanligast förekommande i storstäder och i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
* I 46 av landets 290 kommuner finns inte någon fristående förskola.
LÄS ÄVEN:
Skolverket: Då är utlandsägda skolor en risk
Den sociala uppdelningen börjar redan i förskolan
Utslagningen av barn påbörjas redan i förskolan
Lyssna på förskolan här:
