
Foto: Karl Melander
Läroplan Region Gotland anställde två förste förskollärare och gav dem ett uppdrag: implementera den reviderade läroplanen för hela öns förskolor.
På Gotland finns 40 kommunala förskolor med sammanlagt cirka 500 förskollärare och barnskötare, ungefär lika många av varje yrkeskategori. När den reviderade läroplanen Lpfö 18 var i antågande konstaterade rektorerna att det nog kunde bli problematiskt att få kläm på alla nyheter och hur det skulle presenteras för all personal.
Regionen beslutade då att bekosta och anställa två förste förskollärare, Cecilia Björlin och Kristina Hederstedt, med uppdrag att implementera Lpfö 18 och jobba för en mer likvärdig förskola på Gotland.
Duon fick fria tyglar att bestämma hur uppdraget skulle utföras, och efter att de förhört sig om rektorernas förväntningar, läst på ordentligt och bollat idéer tog det kommande upplägget form. De började med en föreläsning hösten 2018. Uppdelat på fyra tillfällen fick åhörarna ta del av läroplanens historia och förändringarna utifrån revideringen.
På Gotland har förskollärare och barnskötare av hävd gjort samma saker. Så ska det enligt läroplanen inte vara.
– Det blev starten på det hela, kan man säga, vi skickade även med diskussionsfrågor som de kunde jobba vidare med på förskolorna. Vi insåg också att det fanns ett fortsatt behov av att diskutera nyheterna och de olika begreppen, säger Cecilia Björlin.
Som uppföljning arrangerades därför sedan speciella nätverksträffar, med barnskötare för sig och förskollärare för sig, med olika teman.
– Varje träff pågick 2,5 timmar, och deltagarna blandades för att få träffa personal från andra förskolor än den egna. Ett kollegialt lärande över hela ön, från Fårösund i norr hela vägen ner till Sudret, säger Kristina Hederstedt.
Foto: Karl Melander
Vid första mötet stod undervisning och utbildning på dagordningen, där Cecilia och Kristina inledde för att ge deltagarna lite mer kött på benen. Därefter fick de diskussionsfrågor att samtala kring i mindre grupper. Exempelvis vad det innebär att ha ansvar för undervisningen och om förskollärarna måste finnas i rummet för att undervisning ska kunna ske.
– Vi pratade även om yrkesroller och våra olika ansvar, säger Cecilia Björlin. Här på Gotland har det nämligen av tradition varit så att vi har gjort samma saker, både förskollärare och barnskötare. Men i läroplanen är det nu väldigt tydligt att det inte ska vara så, att vi har olika ansvarsområden.
Samtalen kring de olika yrkesrollerna gav önskat resultat och ledde till ett nytt förhållningssätt ute på förskolorna.
– Ja, det är stor skillnad nu sedan vi har lyft frågan, pratat om den och sett vad det innebär att ha olika yrkesroller och hur ansvaret egentligen ska fördelas, säger Kristina Hederstedt.
Foto: Karl Melander
Nätverket startade vårterminen 2019 med sex träffar för förskollärare och sex träffar för barnskötare, och dessutom ett uppsamlingsheat i slutet av terminen för dem som av olika skäl inte kunnat närvara vid de ordinarie tillfällena.
Under höstterminen betade de sedan av ämnen som jämställdhet och integritet, barns inflytande och delaktighet samt vad det betyder att vara professionell i förskolan. Och i våras var det sedan dags att fokusera på Barnkonventionen.
Satsningen har varit rejält uppskattad, det vittnar bland andra förskolläraren Sussi Alm om. Sedan sin examen för två år sedan arbetar hon med 1–2-åringar på förskolan Myran i Visby, en förskola med tre avdelningar, med nio förskollärare och två barnskötare, och i dagsläget cirka 48 barn. Hela personalen har varit med på nätverksträffarna, och alla är nöjda.
– Det är verkligen bra att regionen har velat satsa på det här, säger Sussi Alm. Det har gett oss en grund att stå på när det kommer något nytt, i stället för att bara bli inkastade i det. Vi har fått möjlighet och utrymme att diskutera med varandra, och då inte bara inom förskolan utan med personal från andra förskolor på hela Gotland.
Satsningen ger oss en grund att stå på, vi har fått funktionsbeskrivningar och bättre struktur.
Hon berättar att träffarna har varit både nyttiga och givande, med bra diskussionsunderlag att utgå från. Men det har inte bara stannat vid det, hon tycker även att nätverksträffarna har utvecklat det dagliga arbetet på förskolan.
– Det har lett till att man har kunnat öppna upp sitt tänk i arbetet med barnen och via diskussioner med kollegor och i reflektioner. Vi har också börjat använda de här nya begreppen, i stället för att säga sådant som verksamhet och lek och lärande har vi börjat nyttja begrepp som undervisning och utbildning i stället. Och det även i kommunikation med vårdnadshavare och i informationsbrev. Genom begreppen blir det tydligt vad som är undervisning.
Annat som har klargjorts är ansvarsfördelningen i personalgruppen, vilken roll man har som barnskötare eller förskollärare respektive arbetslaget som grupp.
– I och med de funktionsbeskrivningar som tagits fram i regionen framgår vad som förväntas av oss, det finns en annan struktur nu, säger Sussi Alm och berättar att diskussionerna på nätverket även fortsatt och fördjupats på hemmaplan, bland annat i tvärgrupper de haft tillsammans med två andra närliggande förskolor.
Cecilia Björlin och Kristina Hederstedt arbetar med implementeringen en dag i veckan, annars jobbar Cecilia på förskolan Bullerbyn i Visby och Kristina är sedan i somras biträdande rektor på Terra Nova Törnekvior förskoleområde. Foto: Karl Melander
– Vi har också fått en hel del litteraturtips och olika hemsidor med bra information som vi tagit till oss. Bland annat har vi nu bytt ut en del barnlitteratur för att den ska vara mer normbrytande.
Sussi Alm ser gärna att det blir ännu fler nätverksträffar framöver, och då gärna med innehåll om hållbar utveckling och digitalisering, som ju också fått större utrymme i den reviderade läroplanen.
– Genomgångarna hittills har verkligen varit bra, mycket har klarnat. Jag skulle gärna diskutera vidare, även om annat än bara läroplanen.
Även Cecilia Björlin och Kristina Hederstedt hoppas på en fortsättning, något som också har diskuterats.
– Vi ställer gärna upp, det här arbetet är så otroligt stimulerande, säger de. Och rektorerna vittnar om att satsningen inte bara höjt kunskapsnivån utan även bidragit till en mer likvärdig förskola på ön.
… som använts som diskussionsunderlag under nätverksträffarna på Gotland:
Barnkonventionen
Vad är barnens bästa?
Hur kommer vi fram till barnens bästa?
Hur kan vi undervisa i förskolan så att barn blir medvetna om sina mänskliga rättigheter och Barnkonventionen?
Utbildning & undervisning
Vad innebär det att ha ansvar för undervisningen?
Måste förskolläraren finnas i rummet för att undervisningen ska kunna ske?
Professionell i förskolan och Jämställdhet och integritet
Vad betyder det att leda arbetet med att planera, genomföra och utvärdera undervisningen utifrån internationella, nationella och kommunala styrdokument?
Vad betyder kroppslig och personlig integritet i förskolan?
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.