Så vågar förskollärare ta mer plats i samtal med chefen

I sin forskning har Marina Karlsson undersökt kvalitetsdialoger mellan personer som arbetar på olika nivåer i en förskoleförvaltning. Förskollärare deltog både i dialoger med förskolans ledning och i dialoger på nästa nivå, där utbildningschef samtalade med förskolans ledning och medarbetare.

Hon har analyserat dokument, genomfört observationer av kvalitetsdialoger och intervjuat 63 representanter från olika yrkeskategorier – förskollärare, barnskötare, förste förskollärare, rektorer, biträdande rektorer, kvalitetsanalytiker och utbildningschefer.

Resursbrist tas inte upp

De intervjuade förskollärarna i studien var ofta väldigt positiva till kvalitetsdialogen på den egna förskolan – så länge den pågick. Flera förskollärare som citeras i avhandlingen sätter ord på hur de tyckte om att vara i det pedagogiska samtal som kvalitetsdialogen utgjorde och att den feedback de fick från ledningen var värdefull. Att visa barnens alster, berätta hur de arbetade mot de uppsatta målen och hur de ville arbeta vidare framåt. Att det var som att vara i en pedagogisk bubbla av arbetsglädje där de också blev sedda och uppmuntrade av ledningen.

– Men efteråt är det uppenbart att vi inte har några förutsättningar och då brister bubblan, säger en förskollärare i avhandlingen.

Utifrån det resultat Marina Karlsson kom fram till tror hon att det är fler förskollärare som känner igen sig.

– På förskoleenheterna diskuterades det som förskollärarna och arbetslagen ansvarar för, men inte de förutsättningar som ledningen ansvarar för, som eventuella brister på resurser eller bemanningsproblem, säger Marina Karlsson.

Vill få med alla aspekter

Hon beskriver det som att det fanns en outtalad norm att man i kvalitetsdialoger enbart ska handla om det pedagogiska, medan strukturella problem med bristande resurser, kompetens hos vikarier och bemanningsproblem kan diskuteras i andra forum, som på apt eller husmöten.

– Då missar man en viktig kvalitetsaspekt som påverkar personalen väldigt mycket. Det blir konstigt om man ska lyfta fram vissa delar av kvalitetsbegreppet och helt ta bort andra, säger hon.

Ett förslag från Marina Karlsson är att dela upp kvalitetsdialogen i olika delar och prata lika länge om varje aspekt av kvalitet – till exempel resultatkvalitet (hur man uppfyllt målen), processkvalitet (hur man har jobbat och kommer att fortsätta jobba framåt) och strukturkvalitet (om förutsättningar).

Hennes eget intresse för kvalitetsdialoger väcktes när hon arbetade som rektor för förskolor i Malmö. Under en tid vikarierade hon också som utbildningschef och hade därför erfarenhet av att både leda och delta i kvalitetsdialoger på och mellan enhetsnivå och huvudmannanivå.

– Redan då märkte jag att syftet med dialogerna och vad de skulle leda till var olika beroende på nivå och roll. Därför ville jag få en djup och teoretisk förståelse för kvalitetsdialoger.

Läxförhör i stället för utveckling

När hon studerade kvalitetsdialoger mellan förskolorna och representanter för huvudmannanivån, det vill säga utbildningscheferna i kommunen, såg hon ett annat mönster. Här liknade kvalitetsdialogerna mer läxförhör, där den förskolepersonal som var med ofta var mycket försiktiga.

– De gjorde ett jättebra jobb, men jag såg hur nervösa de var. Några hade till och med tårar i ögonen. De ville förstås göra ett bra intryck och svara rätt på frågorna. Efteråt sade deltagarna att det kändes bra att de klarat ”läxförhöret”, säger Marina Karlsson.

Kvalitetsdialogerna på den här nivån blev mer ett skyltfönster i stället för att vara ett forum för pedagogisk utveckling.

Så hur ska dialogerna gå till om de nu inte fungerar som det är tänkt?

Marina Karlsson menar att det är dags för huvudmannen att sluta ”skruva” på hur dialogerna utförs och i stället göra ett stort omtag.

– Ta ett steg tillbaka och tänk om! Framför allt, utgå från ett gemensamt och välförankrat syfte och designa mötena därefter! Syftet kan behöva gå från uppvisning till att mötas i dialog om hur kvaliteten kan utvecklas och då behöver det vara ett samtalsklimat där alla får lov att ta upp även det som är problematiskt, säger Marina Karlsson.

”Våga ta upp problem”

Nu när avhandlingen är klar ska Marina Karlsson fortsätta som rektor i Malmö, parallellt med arbete på rektorsutbildningen vid Göteborgs Universitet. Och hon vet precis vad hon ska säga till sina nya medarbetare inför kommande kvalitetsdialoger:

– Ni är viktigast i rummet. För det är ni som äger vad som händer med barnen. Boosta er själva inför mötena och våga! Förbered er genom att tänka ut vad ni vill framföra och vad ni vill fråga ledningen om. Vad vill ni ha ut av mötet för egen del? De som kommer är välvilligt inställda och nyfikna på vad ni har att säga. Vi behöver både prata om det magiska i pedagogiken och vad som ställer till det. Så stå på er!

LÄS OCKSÅ:

Utredaren: Minst fem timmar planeringstid för lärare i förskola och fritidshem

Planeringstid – det här har du rätt till

Forskarna: Bedömning behövs för rättvis förskola

Lyssna på Förskolan här: