Så får ni fart på motorikträningen i förskolan
Mikaela Svanbäck-Laaksonen är forskare vid Åbo Akademi, utbildad förskollärare och författare till avhandlingen ”Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter i småbarnspedagogik”. Foto: Getty Images och privat.
Forskning Träning i motorik lägger inte bara grunden till ett fysiskt aktivt liv, det förbättrar också barnens kognitiva förmågor. Men det krävs genomtänkta strategier för att utveckla barns motoriska färdigheter i förskolan. Forskaren Mikaela Svanbäck-Laaksonen ger sina bästa tips.
1. Utmana era föreställningar om fysisk aktivitet
Min forskning visar att personalen tror att barnen är mer fysiskt aktiva än de är, eftersom de rör mycket på sig utomhus. Men man inser inte hur lite fysisk aktivitet barnen får inomhus: där är lekarna lugnare, aktiviteterna mer stillasittande. Många avdelningar har ett enda rum som aktivitetsrum, men det räcker inte för att utveckla motoriken. Personalen är rädd för kaos, men det går att styra upp aktiviteterna om man bara vill. Studier visar att ju äldre förskolebarnen är, desto mindre fysisk aktivitet får de. Så bör det inte vara!
2. Se över era regler och er organisation
Hur fördelar ni arbetet i teamet? Det är vanligt att alla tar ansvar för allt. Det är bättre att dela upp områdena, personal har olika kompetens. Låt den som brinner för barnens motorik få syssla med just det. Hon eller han vet att det inte räcker att bara låta barnen röra sig fritt, att det är viktigt att de får göra olika typer av övningar. Har ni regler som snarare är anpassade efter vuxnas behov? Till exempel att barn bara får klättra i ribbstol i vuxens sällskap? Det är förmodligen en onödig regel för de äldre barnen. Bort med sådana!
3. Träna! Motoriken kommer inte naturligt
Jag får ofta höra att tvååringar, ”de rör ju på sig, tultar omkring”. Som om det inte behövdes någon genomtänkt idé om hur motoriken ska utvecklas! Fel: det är inte upp till barnen själva att röra på sig tillräckligt, det är upp till personalen att garantera att det sker. Man kan göra det på ett smart sätt genom att integrera rörelser i vardagen när tillfällen ges: till exempel när de är på väg in från utevistelse till samling, eller när de står och väntar på att få tvätta händerna. Eller under aktiviteter i musik, språk eller annat.
4. Välkomna utomstående att granska er
För att kunna utveckla barnens motoriska färdigheter måste samspelet fungera mellan den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Det är ett komplicerat samspel där det inte alltid är så lätt att se var det brister. När jag själv som utomstående betraktare också handlett avdelningar har förändringar kommit till stånd. Så det är en bra idé att bjuda in utomstående, till exempel kollegor från andra avdelningar. Eller välkomna studenter att göra sin praktik hos er. Fräscha ögon ser nya saker.
Mikaela Svanbäck-Laaksonen
Mikaela Svanbäck-Laaksonen är verksam vid Åbo Akademi och utbildad förskollärare. I sin avhandling ”Lärmiljöns betydelse för barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter” har hon bland annat intervjuat personal samt spelat in och studerat barns motoriska övningar. Hon understryker att situationen i Svenskfinlands förskolor i hög grad liknar den i Sverige.
Lyssna på Förskolan här!
