Så undervisar du i svenska som andraspråk i förskolan
Att lära sig ett nytt språk är lite som att spela teater, enligt lärarutbildaren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Forskning Vart tredje barn i förskolan har två utlandsfödda föräldrar – ändå saknar de flesta förskollärare kunskaper i hur man undervisar i svenska som andraspråk. I sin nya bok ger lärarutbildaren Mirella Forsberg Ahlcrona förslag på hur man kan göra.
1. Använd dockor och föremål
Att prata med barn med stöd av en docka eller en figur är berikande för alla barngrupper – men i synnerhet för barn med svaga svenskkunskaper. Forsberg Ahlcrona använder sig av spindeln Siri som hoppar, humlan Iris som flyger och apan Affe som vill veta allt. När hon bad barnen att hjälpa Affe att komma på ord som börjar på P fick hon fram många fler ord än när en lärare bad om samma sak. Affe som är liten väcker barnens sympatier och engagemang på ett särskilt sätt. Affe ställer många frågor – ju längre barnen lär känna honom, desto mer utvecklas deras kommunikation.
2. Låt barnen spela teater
Teater i förskolan handlar ofta om att bjuda in dramapedagoger. Här handlar det om att sätta upp och dramatisera en egen föreställning genom att prata, sjunga och dansa. Att lära sig ett nytt språk är lite som att spela teater, man låtsas vara någon annan. I en cirkus finns roller för alla. Låt gärna en docka som Affe komma med idén! I samtalet kring rollerna på cirkusen lär sig barnen många nya ord. Efteråt får de minnas och beskriva egna och andras framställningar. Nästa gång det blir teater finns både erfarenheten och språket där.
3. Musik och sång hjälper minnet
När Mirella Forsberg Ahlcrona varit i förskolorna har hon träffat barn med annat modersmål än svenska som aldrig säger ett ord, men som snabbt sjunger apan Affes sång utantill. När valda sånger återkommer genom att dessa inleder och avslutar bestämda aktiviteter skapas en ritual. Många så kallade ”15-timmarsbarn” har en sporadisk närvaro i förskolan, men om sångerna upprepas ökar möjligheten att de lär sig sjunga som alla andra. Efteråt kan man rikta barnens uppmärksamhet på orden i sången, vad de betyder, hur de uttalas.
4. Läs gärna högt – men berätta ännu hellre egna historier
Högläsning och boksamtal är viktiga för barns språkutveckling, men muntligt berättande kan tillföra andra upplevelser och uppmuntra barn att själva dela med sig av korta berättelser från sin vardag. När du berättar att du glömde borsta tänderna en gång kan det leda till att barnen berättar vad de själva glömt att göra. När apan Affe ”glömde att klä på sig” ledde det till många frågor hos barnen. Att berätta utan manus väcker engagemang. Vissa i arbetslaget är bättre än andra på det, ge dem tid att göra det ofta.
Om forskaren
Mirella Forsberg Ahlcrona är förskollärare, dockteaterpedagog och docent i utbildningsvetenskap med didaktisk inriktning. Boken ”Språkets utsida och insida – svenska som andraspråk i förskolan” grundas i hennes erfarenheter och forskning från olika förskolor.
Till exempel visade en studie att tre av fyra barn i femårsåldern i Biskopsgården hade ett ordförråd på 2 000 ord när barn i deras ålder förväntas kunna 6 000–8 000 ord.
LÄS OCKSÅ:
Bristande svenskkunskaper hos förskolepersonalen i utsatta områden
Pokémon fick fart på barnens språk
Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan
Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan
