Prisbelönade forskaren: Så lär sig barn genom att leka
Niklas Pramlings forskning har bidragit till att leken fått ”en mer informerad plats i förskolans undervisning”, skriver Lärarstiftelsen i sin motivering till priset.
Forskning
Professor Niklas Pramling får Lärarstiftelsens forskarpris 2024 för sitt praktiknära samarbete med förskolan. Och för att ha betonat lekens betydelse i förskolans undervisning.
– Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna.
Han är tacksam för att juryn uppmärksammar en forskare som just fokuserar på förskolan.
– När man talar om utbildning, och om utbildningsforskning, är det inte ovanligt att man glömmer förskolan.
Niklas Pramling är professor på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet – och har ända sedan 00-talet deltagit i olika praktiknära forskningssamarbeten med förskolor.
I Lärarstiftelsens motivering till priset på 100 000 kronor skriver man att hans forskarinsatser ”kännetecknas till stor del av ett nära samarbete med verksamma inom förskolans verksamhetsområde”.
Han är helt övertygad om att det är rätt väg att gå för att nå användbara forskningsresultat:
– När kunskapen grundas i verksamheten blir den också relevant för dem som jobbar där, till skillnad från annan forskning som kan vara svår att omsätta i det pedagogiska arbetet. När man jobbar nära ihop med lärare blir det helt enkelt färre översättningsproblem.
Uppmärksammad för lekresponsiv undervisning
En av poängerna med Lärarstiftelsens relativt nyligen instiftade forskarpris är att uppmärksamma forskningsarbete som just genomförs i samarbete med lärare – och som får nationell spridning. I motiveringen till priset skriver stiftelsen att Niklas Pramling ”medverkat som redaktör och författare till flera böcker som används flitigt i lärarutbildningen”.
Man lyfter fram hans kanske mest uppmärksammade bok, skriven tillsammans med Cecilia Wallerstedt: ”Att arbeta lekresponsivt”.
– Jag har fått mycket positiv återkoppling om den från både lärare och lärarutbildare.
Lärarstiftelsen konstaterar att hans forskning ”kommit att bidra till att leken fått en mer informerad plats i förskolans undervisning”. Vidare hyllar man metoden där lärare använt ”video som verktyg i observation av lek- och undervisningsaktiviteter i förskolan” och där dessa data sedan analyseras i ett samarbete med forskarna.
– Tillsammans med förskollärarna har vi kunnat uppmärksamma värdet av lek och fantasi i lärande, säger han.
På senare år har mycket handlat om undervisning och ämneskunskaper i förskolan. Finns det en risk att det lekande lärandet kommer i bakgrunden?
– Ja, jag ser viss risk där, att leken knuffas undan en del, att mycket annat får företräde.
Går mot skolifieriad förskola
Han menar att svensk förskola är på väg att likna förskolan i andra länder, mer av ”childhood education”, där ämneskunskaper kommer i förgrunden och leken mer i bakgrunden.
– Men det ena ska inte behöva utesluta det andra. Det finns så enormt mycket lärande som kan åstadkommas genom lek.
Han är mån om att svensk förskola håller fast vid det ”holistiska angreppssättet”, att kunskaper kommer in genom olika teman där leken står i centrum.
– Tema årstider eller tema båtar, under teman av den typer kan man fläta in mycket kunskaper på ett lekfullt sätt. Det vore fel att gå mot en utveckling där förskolebarn har lektioner i matte eller svenska.
Niklas Pramlings forskningsgärning uppmärksammas också för hans förmåga att ”kombinera teoretiska bidrag från olika disciplinära traditioner såsom språkvetenskap, kommunikationsstudier, pedagogik och didaktik”.
– Lek och undervisning handlar ju både om kommunikation och språk, så det har känts självklart att använda sig av teorier från dessa forskningsfält.
LÄS OCKSÅ:
4 sätt att få in leken i undervisningen
Debatt: Ge större utrymme för leken i förskolan
Forskaren: För stort fokus på skolan i förskolan
Överdrivet säkerhetstänk begränsar barns lek
