Ny studie: Planerad högläsning ovanlig i förskolan

Tidigare i år publicerade de sina resultat i Scandinavian Journal of Educational Research. Deras intervjuer med drygt 200 förskollärare i Sverige, Finland och Norge visar att högläsning i relativt liten utsträckning används på ett mer planerat sätt för att arbeta med barnens språkutveckling. 

– En kontinuerlig och systematisk högläsning tidigt i åldrarna lägger grunden för läs- och skrivkunnighet längre fram, säger Maria Magnusson vid Linnéuniversitetet. Här kan förskolan göra skillnad och bidra till att ge barn en längre startsträcka där de får pröva och leka fram sin förståelse av skrift innan de får formell utbildning i läsning och skrivning.  

Tillsammans med Martina Norling, Örebro universitet, och Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna, ingår hon i det svenska forskarlag som tog fram studien ihop med nordiska kollegor. 

Efter intervjuerna kunde de slå fast att förskollärarna uppger tre olika motiv när de berättar varför de läser högt för barnen:

• För att barnen ska lära sig något om innehållet och budskapen i böckerna, samt utveckla sina språkfärdigheter.
• För att skapa en samhörighet och en trygghet i gruppen.
• För att få lugn och för att ordna verksamheten.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna är inte så stora, men en sak som sticker ut är att förskollärarna i Finland läser högt lite oftare. Närmare 80 procent av samtliga tillfrågade förskollärare i de tre länderna svarade att de ordnar högläsning minst tre gånger i veckan. 

Spontan högläsning vanligast

Martina Norling understryker att frekvent högläsning är ett mål att eftersträva. Intervjuerna med förskollärarna visar att det är nio gånger vanligare att högläsning kommer till spontant än att den är planerad. Här kanske det behövs en bättre balans, menar hon.

– Visst kan man emellanåt snabbt samla barnen kring en bok som barnen själva har valt, för att skapa en mysig stund. Men vi efterlyser mer av planerad högläsning. Vad vill arbetslagen att barnen ska lära sig? Hur ska de göra det? Och varför?

Alla tre nordiska länder har på senare år utvecklat sin syn på förskolans roll i utbildningssystemet, man betonar att förskolan också ska lägga en grund för läs- och skrivkunnighet.

– Högläsningen är en didaktik som ger rikligt med möjligheter till att stärka barnens ordförråd och stimulera deras språkutveckling, säger Tarja Alatalo.

Martina Norling lägger till:
– Med en kontinuerlig och genomtänkt högläsning blir barn medvetna om textens form, om dess funktion och inte minst börjar de känna igen bokstäver och uppfatta ord. 

Fler faktaböcker efterfrågas

Högläsningen kan också bidra till en nyfikenhet, att barnen börjar skriva och experimentera med språket. 

 Vilken typ av böcker är att föredra?

– Bilderböcker och sagor är självfallet bra, säger Tarja Alatalo, men vi efterlyser mer variation, att man använder sig av fler genrer. På en del håll märkte vi att man använder väldigt få faktaböcker. 

Den ideala storleken på gruppen som man läser för? Finns en sådan? Nej, återigen är variation att föredra. 

– Med mindre grupper skapas fler möjligheter att prata om boken, alla får talutrymme, svarar Martina Norling. Men fördelen med större grupper är att fler får del av bokens innehåll. Och en sådan högläsning kan vara ett sätt att svetsa samman hela gruppen.

Forskarna understryker betydelsen av att tala om boken före, under och efter högläsningen. Men intervjuerna visar att många förskollärare inte hinner eller prioriterar att göra det. Forskarna skulle gärna se fler sådana textsamtal. 

– De utgör viktiga tillfällen då man kan främja barnens tidiga läs- och skrivutveckling, säger Maria Magnusson.

LÄS OCKSÅ

Forskarna: Prioritera högläsning i förskolan

Forskning: Därför är högläsning så viktigt

Förskollärarnas kritik mot slopade skärmkravet

Lindström: Bra att digitala verktyg ska bort ur förskolan

Lyssna på Förskolan här!